Skånska Idrottshjältar

Svenskt på toppen av Europa
Under flera år på 1950 och 60 talet fanns det svenska höjdhoppare i Europatoppen. Vi som är uppvuxna under de här åren minns Benke Nilsson som vann EM 1954, skånske Rickard Dahl som vann EM i Stockholm 1958 och så kanske den störste under de här åren, Stig "Stickan" Pettersson som tog brons 1958 och silver 1962. Tre EM i rad med stora svenskintressen i just höjdhopp. Skall väl nämnas att Stickan också hoppade till sig två fjärdeplatser i OS-sammanhang.
Den skånska anknytningen i detta är naturligtvis Landskronasonen Rickard Dahl. Han vann sitt EM-guld den där sommardagen på svenska olympiastadion i Stockholm. Rickard som dåförtiden bodde och tävlade i Södertälje kom till EM med ett personligt rekord på 208 och hade egentligen inte med utgången att göra i den yttersta toppen av tävlingen. Han var förvisso en riktig tävlingsmänniska och hoppade sällan över 2 meter på träning men hade gjort det några dagar innan EM och hade byggt upp en dos av självförtroende inför tävlingarna.
Till slut blev guldet hans och mästerskapsrekordet kom att lyda på 212 cm. Dessutom svensk rekord.
25 år ung hade han nått peaken i sitt idrottsliv. Höjdhoppet blev aldrig mer detsamma och han lade slutligen av 1961. Skolade om sig till journalist. Hamnade på Södertälje Tidning och sedermera på NST, Nordvästra Skånes Tidningar där han under många år var sportchef. Han levde till 2007 och dog 74 år gammal.
Han kom ofta tillbaka och lyssnade på Hylands referat från EM -58. Hyland som dåförtiden, skolad i Sven Jerrings anda inte tog ut svängarna lika mycket som han senare skulle göra och sa så här i radioreferatet efter att Dahl klarat 212:
"Nu klartecken från funktionärerna,
ribban ligger kvar,
nu klartecken att 212 klarat av Dahl.Otroligt fantastiskt, en strålande
prestation"

Läs gärna en fullmatad artikel om Dahl i IMV:s årsbok 2016 - där en annan Landskronason - Åke Jönsson - fd Sportchef på Sydsvenskan skriver om Rickard Dahls liv.
Text: Bo Hulten
Bild: Rekordmagasinet
.

Utsikt från en refug i Malmö
Ibland är myten större än spelaren. När det gäller Egon "Todde" Jönsson väger det lika. "Den hemlige" som han också kallades under sin aktiva period. Spelade hem nästan lika många SM-guld som han ledde MFF till från lagledarbänken. Ofta med en cigg i mungipan. Åtminstone när han satt på bänken Han älskades av alla - inklusive sin fru. Var en äkta Malmöit även om han föddes i fiskeläget Limhamn. Jobbade på tidningen Arbetet hela sitt liv. Cyklade tor. jobbet varje dag. Spelade fotboll i flera småklubbar och sedan i MFF. Blev skadad. Kom tillbaka, Blev skadad och kom tillbaka. Alltid älskad av publiken. Fick egen utställning på MFF-museet och klistrades upp på vägskyltar och elskåp. Legend i sin egen hemstad. Det är inte alla förunnat!

Text och Bild: Bo Hultén
(har tidigare funnits på min egen FB)

Han döptes till Sigfrid Oscar Lindberg men kom att kallas Sigge under nästan hela sitt liv. Sigge föddes i Helsingborg 26 mars 1897 för alltså drygt 126 år sedan.
Han växte upp i området Planteringen och började sparka boll i den eget uppfunna klubben Falken. Fotbollsspelandet i Falken hade som huvudredskap en boll av det gamla klassiska märket – hopvirade tidningarna med snören runt. På fötterna hade man slitna vanliga skor och målen gjordes av träläkten och julgransfötter. Allt enligt sägnen.

Efter Falken så spelade han också i Örnen, Saga, BK Drott och IFK Helsingborg. När han var 24 år värvades han till Helsingborgs IF. Värvningsmedlet var inte pengar utan en överrock. Ett vanligt uttryck inom idrotten men med en annan betydelse nuförtiden.

Tidningen HIF:aren som skrev om honom för ett år sedan och beskrev Sigge som "stark som en björn och smidig som en katt". Han var i det närmaste orädd och hade en förmåga att klistra de mest svåra bollar.

1921 gjorde han inte bara debut i HIF utan också i landslaget. Detta mot Österrikes ”Wunderteam” i Wien. Österrikarna räknades som ett av klotets bästa landslag vid den tiden och ett svenskt 2-2 i själva matchen var en stor överraskning.
Det skulle bli ytterligare 49 landskamper och han var den förste svensk att uppnå just 50 spelade A-landskamper.
En annan uppmärksammad internationell match med Sigge inblandad - var när Arsenal 1922 spelade mot HIF på Olympia. Man hade 3300 åskådare och det var då publikrekord för Olympia. ”The Gunners” hade spöat ÖIS, GAIS och IFK Göteborg och mot HIF blev det knappa 1-0. Britternas manager dök upp dagen efter på Sigges arbetsplats - AB Plåtförädling i Raus och erbjöd honom ett proffskontrakt om 5.000:- men han tackade nej till detta.
1924 deltog han i det svenska OS-laget i Antwerpen. En turnering som skulle bli Sveriges genombrott som fotbollsnation internationellt. OS-fotbollen som hade mer glans då jämfört med nu innebar att Sverige lirade hem bronsmedaljerna.
Lindberg utsågs till turneringens bästa målvakt tillsammans med spanske Ricardo Zamora. Zamora* som under årtionden räknades som det bästa som setts mellan stolparna inom fotbollen. Sigge Lindberg fick smeknamnet Nordens Zamora efter detta.
HIF kom att vinna Allsvenskan säsongen 1929 och var det första skånska laget att nå toppen i svensk fotboll. Året efter vann man ånyo Allsvenskan.
Sigge blev den förste som blev ”Stor grabb” i fotboll.
Han blev också som sagt den förste att nå 50 landskamper.
Han avslutade landslagskarriären där den startade, i Wien. Österrikarna som älskade den duktige svenske målvakten kom att tilldela hon sitt förbunds guldmedalj som den förste utlänningen.
Hans svenska del av fotbollskarriären avlsutades 1932. Han hade då spelat i HIF och landslaget under tio år och avrundade med en säsong i Landskrina BOIS
Mer om Sigge Lindberg:
Skrev tillsammans med Georg L Dahlin sina memoarer som en av de första svenska idrottsmännen. Titeln "Mitt liv mellan stolparna"
Blev under sina sista 20 år totalt blind. Förmodligen efter att ha slarvat med skyddsglasögon under sitt arbete som stålsvetsare.
Harry Lundahl – hans medspelare i HIF såg till att ordna två recettmatcher för Lindberg. I Parken i Köpenhamn och på Ullevi i Göteborg. Match mellan Sverige och Danmark på bägge ställena och massor med publik. Alla intäkter till Sigge som kunde köpa ett handikappanpassat hus i Helsingborg för sin familj.
Sigge Lindberg blev nästan 80 år och dog 4 januari 1977.

Text: Bo Hulten
Foto: Idrottsmuseet / Otto Ohm
Källor: HIF:aren, Årets fotboll och Wikipedia.

Fotot:
Massa Alfredsson , Sigge Lindberg och Harry Lundahl. HIF:s guldlag 1930. th ett tummat omslag av Sigge Lindberg memoarer

Fotbollens Hall of Fame
77 spelare och ledare är hittills invalda i den Svenska Fotbollens Hall of Fame. Femton eller rättare sagt fjorton av dessa har starka kopplingar till skånsk fotboll.

Ledarna som finns med för skånsk del är giganterna Erik Persson Malmö FF och ”Bill” Pettersson från HIF.

De skånska damspelarna är representerade av Elisabeth Leidinge och Lena Videkull. Bägge med starka karriärer i Malmö FF men också framgångsrika i andra lag innan man nådde Malmö.

Den femtonde spelaren som knappt nuddade skånsk fotboll är Roger Magnusson som efter sina år i Åtvidaberg nådde ”gudomlig” fotbolls status i Marseilles och sedan kom hem skadad och gjorde några matcher (sex) i HIF för att sedan varva ner i Hvilan. Roger har dock haft den goda smaken att stanna kvar i Skåne och bor sedan många tillbaka i Kristianstad.

Av äldre spelare med en bra karriär innan 1950 är det Erik Nilsson och Harry Lundahl HIF som finns med på listan.

Bosse Larsson, Kalle Svensson är spelare som haft sina främsta framgångar i skånska klubbtröjor.

Sedan har vi gänget som har skapat sig fina proffskarriärer, Jonas Thern, Patrik Andersson, Martin Dahlin, Robert Prytz. Stefan Schwartz och Henke Larsson.

Bland de skånska bubblarna till Hall of Fame är naturligtvis spelare som Zlatan, Caroline Seger, Therese Sjögran, Nilla Fischer, Malin Andersson och Andreas Isaksson

Skåningarna i Hall of Fame tom 2022
Erik Nilsson Malmö FF
Eric Persson Malmö FF
Bo Larsson Malmö FF
Kalle "Rio-Kalle" Svensson Helsingborgs IF
Lena Videkull Malmö FF
Roger Magnusson HIF/ Hvilan
Harry Lundahl Helsingborgs IF
John A. "Bill" Pettersson Helsingborgs IF
Jonas Thern Malmö FF
Elisabeth Leidinge Malmö FF
Patrik Andersson Malmö FF
Martin Dahlin Malmö FF
Robert Prytz Malmö FF
Stefan Schwarz Malmö FF
Henrik Larsson Helsingborgs IF
Kjell Rosén Malmö FF

Läs SvFF hela listan av invalda i Hall of Fame -
https://svff.svenskfotboll.se/om-svff/historik/alla-invalda/

Text: Bosse Hulten
Foto: ALFA-bild 1953

Svartvit randig legendar
Varje fotbollsklubb har sina legendarer. Malmö FF har Bosse Larsson och "Todde" Jönsson, HIF har "Henke" Larsson och Kalle Svensson och Landskrona BOIS har Hasse Persson. HP kort och gott.

En lång gänglig idrottstalang som föddes i skånska Klippan 1929 och gjorde sina första fotbollserfarenheter i hemmaklubben Klippans BIF. När han var 20 år så kom han till Helsingborgs IF 1949 och efter tre år i HIF gjorde han sin första match i landslaget. Debut i 8-1 matchen mot Finland 1952 och för HP del startade det med ett hattrick. Senare den hösten spelade han också in det avgörande 2-1 målet i en landskamp mot Norge.
Tredje landskampen var mot Italien. Mål igen men blev utbytt i halvlek efter en nackskada. Skadan i nacken blev ödesdiger. Han var tvungen att tack nej till provspel i Milan och det kom att påverka hela hans liv.
Hans karriär i HIF blev minst sagt turbulent. Egensinnig, glad för festande och van att gå sina egna vägar blev till slut för mycket för klubben från Sundets pärla. Under åren i HIF blev det 54 matcher i Allsvenskan och 27 mål.
1955 kom han till Landskrona Bois och det var där hans legendstatus skulle blomma ut. Hela 327 A-lagsmatcher och 257 mål. Många har vittnat om hans storhet. Ett av dessa vittnen, själv en fotbollslegend, Roger Magnusson. Han berättade för Svenska Dagbladets Jan Majlard 2004 att:

– Jag var bara 16 år när jag mötte honom första gången med Åtvidaberg. Då var han ändå i slutet av karriären.
– Han gjorde två mål. På det första gick han över (Bengt) ”Julle” Gustavsson och nickade in bollen. Det andra var helt otroligt. Han sköt på halvvolley från nästan halva plan. Han hade ett så helvetiskt kort tillslag. Och så snabbt som han fick den under kontroll!
– Han är den störste svenske bolltalang jag någonsin sett! Det står jag för..
Sagt av en spelare som själv kanske tillhör den kategori spelare som har tillskrivits det epitet.

Så sent som 1961 gör han sin sista match (av fyra) i blågult. I en match på Malmö Stadion spelade han in ett av målen när landslaget mötte Pressen.
1965 avslutade han i BOIS och gick tillbaka till Klippan för nedvarvning.
Staketrävarna i Landskrona kan fortfarande i en alltmer rosaskimrande ton snacka om HP. Spelaren som kom 20 minuter innan match, alltid var solbränd och gjorde i stort sätt vad han ville - också med bollen.
HP en klassiska fotbollslegend som dog 2001 men fortfarande lever i folks medvetande och historier.

Text: Bo Hulten
Foto: Anders Hilding
Källor, Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet, Wikipedia

2023-02-20  Gunder Hägg - flest världsrekord?
Sina två sista säsonger som aktiv löpare gjorde Gunder Hägg i MAI - Malmö AI. Tidigare hade han representerat Albacken, Kälarna och Gefle. Han lockades till MAI 1944 och fick resten av sitt liv njuta den skånska myllan. Totalt noterade han 16 världsrekord, femton individuellt och ett i stafett.
Han naggas i kanten numera av Armand Duplantis som om han får hålla på ett tag till kommer att komma upp i Gunders 16 WR.

Men kanske är det dock Arne Borg, simmaren som höll på under 1920-talet och var kanske den störste gamängen och artisten av alla svenska idrottsmän i historien - som har noterat flest världsrekord av svenska idrottare. 30 stycken. Vet du någon som är värre?

Bilden med Gunder i hatt och Lennart Strand i träningsoverall. Bilden tagen på 40-talet (efter 1944)
Text: Bo Hulten
Foto: Idrottsmuseet / Otto Ohm

2023-03-05 Henri St Cyr - ryttarlegenden
Henri Saint Cyr var hans namn. Skånes och Kristianstads mest framgångsrika olympier genom tiderna. Den elegante ryttaren med det ståtliga franskklingande namnet föddes 1902 och dog 1979.
Han hade en olympisk ryttarkarriär som sträckte sig från 1936 till 1964. Remarkabelt lång och dessutom remarkabelt framgångsrik.

Hans olympiska framgångar skedde dels som tävlande för A1 i Stockholm men också för A3 i Kristianstad och Kristianstad FRK.

Låt oss titta på hans olympiska resultat:

1936 Tävlade han i fälttävlan och blev 25:e man.

1948 vann han tillsammans med G-A Boltenstern och Ghnäll Persson guldet i fältttävlan. Detta guld fråntogs man dock ett år senare eftersom Persson under spelen hade befodrats från fanjunkare tioll fänrik och denna ”dopning” godkändes inte och som fanjunkare var han unjderofficer och sådana klarade inte amatörregler vid den tiden (invecklat och krångligt)

1952 blev det inte bara ett guld utan två. Seger i dressyr och lagguld också till St Cyr och Sverige.
1956 Upprepades detta, dubbla guld.

1960 blev han fyra i den individuella dressyren.
1964 var han uttagen till det svenska laget men råkade ut för trafikolycka i Paris. Han fick nästan sätta livet till men klarade sig och året efter vann han Aachen Stora pris och visade vem som var bäst i världen.

Om Henri St Cyr han också tilläggas att han:
Vann flera VM-guld i dressyr.
Belönad med franska hederslegionen, tyska ryttarförbundets hederstecken i guld, likaså de österrikiska och belgiska motsvarigheterna.
Vann över 400 segrar i dressyr.

Bilden nedan ses Henri St Cyr i mitten

Bild: Idrottsmuseet
Text: Bosse Hulten

2023-02-05    Text: Bo Hulten  Bild: Idrottsmuseet

En man att minnas
Han har inte fått en given plats i den svenska idrottshistorien precis. Henrik Sjöberg. Men vi borde minnas honom. Han var den förste svenske olympiern i modern tid. Ja han var den ende svenska deltagaren på OS i Athen 1896.
Runt honom var det inte mycket snack om små SOK-pengar och stöd. Nej han betalade sin OS-resa alldeles själv. En av OS-grundarna var svenske Viktor Balck. Han och IOC-presidenten ordförande Pierre de Coubertin hade lovat att skaka fram deltagare till Athen men det gick inte så bra.
De Coubertin lyckades ordna fram sju franska deltagare och Balck, ja han fick bara fram två från Sverige och av dessa två var det bara Sjöberg som ansågs duga till slut. USA hade största truppen, 21 deltagare.

Sjöberg då. Ja han deltog i flera grenar. Han sprang 100 meter och slogs ut i försöken. Blev sjua i diskus, sexa i längd. Han deltog också i gymnastik men hans placering där är okänd. Hans bästa resultat var i höjdhopp där han nådde tredje plats eventuellt fjärde. Man är inte riktigt säker. Vilken resultatnivå var det då? Där är man inte heller riktigt säker men karln hoppade redan 1892 170 så det borde väl inte varit sämre i alla fall.
Henrik Sjöberg var hans namn. OS-pionjären från Sverige.
Föddes 1875 och dog 1905. Han var vid tillfället nybliven läkare och hade utbildat sig i Lund. Vid en vistelse i Helsingborg hade han tagit sig över till Helsingör och tog ett bad på kallbadhuset i Helsingörs hamn. Vid badet "träffades han av hjärtslag" som en samtida tidning skrev och dog den 1 augusti.

Text: Bo Hultén Foto: Idrottsmuseet

Fäktningens grundare i Malmö

Gustav Armgarth var grundare och fäktmästare i Malmö Fäktklubb. Han hade startat föreningen 1911- första världskriget bröt ut 1914 och klubben lades på is fram till 1919 då den återuppstod som Malmö Fäktklubb av 1919 eller i kortspråk MF19.
Man höll till i Realskolans gymnastiksal - Petri skolan numera - och här arbetade Armgarth från till i slutet av 1920-talet då man fick en lokal i nedlagda Kronprinsens Husarregemente att idka fäktningen i.
När detta sedan Husarregementet jämnades med marken så höll föreningen under många år till i Kronprinsenkomplexet med ingång från Fågelbacksgagatan. Numera är man baserade i Husiegårds pjäshall.

Gustaf föddes i byn Värpinge utanför Lund – 1879. Han gifte sig sedermera med Ida Lavesson, Malmötös och han genomförde sin utbildning vid GCI i Stockholm och tog examen 1903. Blev kapten i det militära och tävlade inledningsvis för I25 IF i Lund. Blev lärare i Malmö på Realskolan 1909.
Deltog i Olympiska Spelen i Stockholm 1912 – i florett och sabel. Han blev oplacerad individuellt och sedan är det oklart om han deltog i det svenska laget som förlorade mot Tyskland och Storbritannien.
Gustav Armgarth dog 1930 i Malmö. Han blev smittad av papegojsjuka i samband med ett restaurangbesök i Köpenhamn och avled den 3 mars.

Fotnoter
Ett av hans barnbarnsbarn – Astrid var runt 2010 – framgångsrik svensk distanssimmerska och simmade hem massor med SM-medaljer.
Dagens fäktmästare i MF19 – Orvar Jönsson har också han varit Idrotts och gymnastiklärare på Petriskolan fram till sin pensionering för några år sedan. Orvar som var frukostgäst hos IMV 2020

Text: Bo Hultén   Foto: Idrottsmuseet

William Hester - med ett livsverk av golf

William Hester kom till Sverige och Falsterbo i augusti 1912. Han kom att bli den förste professionelle tränaren på Falsterbo GK. Hester var född i Montreal men uppvuxen i Liverpool, England.
När han kom till FGK kom han att bli den förste av många engelesktalande tränare som funnit i klubben. Hester kunde det mesta om golf och var inte bara tränare utan också green-keeper, byggde klubbor, caddiemaster. Ja under många år var han navet i Falsterbos verksamhet och stannade där hela sitt yrkesverksamma liv till 1947.
Efter pensioneringen fortsatte han på den norra banan, som Falsterbomedlemmarna kallar Flommens GK. Där fortsatte han att jobba som instruktör resten av livet.
På Flommen spelas alltsedan 1948, Hester Drive, en tävling för klubben medlemmar. Falsterbo har sedan 2012 också hakat på Hester-trenden och där spelas Hester-Minne allt sedan dess.

Han var också banläggare och var mannen bakom Falsterbos magnifika och svåra 4:e hål. Banans signaturhål.
Han är också mannen bakom Helsingborgs GKs 9-håls bana i Viken. En bana som Göran Zachrisson kallade – ”Världens bästa nio-håls bana."

2023-01-01   Text av Bo Hultén Foto Idrottsmuseet

Med hopp om ett gott nytt år !!

På nyårsafton skall man ha högtflygande planer. Därför firar vi dagen i IMV med att presentera en stavhoppare. John Matsson eller Johan som han kallades i dagligt tal vann Sm i stav 1923. Han tävlade för MAI - född i Fjelie församling (Lomma Kommun) 1894 och dog i Malmö 1969.
SM-guld i stav 1923 men bilden nedan är från SM året innan - 1922 - där han hoppade hem ett silver. Innan dess hade han tagit SM-medaljer också 1919,20,21 men 1923 krönte han karruiären med att vinna.
Sedan försvann han från den sportsliga horisonten. Han hade då också hunnit med att plocka hem en nionde plats på OS 1920 i Antwerpen.
När man ser de här äldre stavhoppsbilderna förvånas man alltid av nedslaget i sandbädden. Anspänningen att göra en bra landning måste ha tärt på energin och fokuset för själva hoppet.
Kan nämnas att Mattsson under OS 1920 hoppade som bäst 3.60 - samma resultat vid Sm-guldet 1923.

GOTT NYTT ÅR - på Er alla!

Fotot togs på den då tioåriga Olympiastadion i Stockholm och fotografen var Th Modin, Stockholm

2022-12-22 Text Bo Hulten  Bild: Rekordmagasinet

Gunnarstorp är verklighetens Åshöjdens BK.

Max Lundgren sneglade på Gunnarstorps IF när han skrev sin välbekanta bok om den snabbt växande fotbollsklubben Åshöjdens BK.
Den sk Pollenkungen - Gösta Carlsson som mest är berömd som Rögle BK:s starke man hade även ett finger med i spelet när det gäller fotbollsagan Gunnarstorps IF. Gösta blev förebilden för Åshöjdens starke man Blåbärskungen. Nog om ÅBK.
Gunnarstorp finns dock på riktigt och byn eller rättare sagt tätorten finns i Bjuvs Kommun och hade vid folkräkningen år 2020 - 386 innevånare.
Gunnarstorp är en sådan där by som man passerar innan man hinner blinka. Orten har växt upp runt ett gruvschakt där man bröt stenkol mellan 1913 - 1946. Sedan lade man ner den delen av gruvan och fram i våra dagar är det slottet Gunnarstorp och myten om Gunnarstorps IF som lever vidare.
I det allsvenska kvalet 1966 deltog utöver Gunnarstorp också Hammarby, IFK Holmsund och SAAB.
I första matchen hemma för GIF mötte man Hammarby IF. Bajen hade i sin laguppställning både Lennart Nacka Skoglund, hans broder Ya, Tom Thuresson och som avbytare, legendaren Kenta Ohlsson. I GIF var förre Malmö-spelaren och tränaren Prawitz Öberg den mest namnkunnige
Inför 11.000 åskådare på hemmaplan - Tornévallen blev det 1-1. I den andra matchen mötte man Holmsund borta och förlorade med 2-0. I sista matchen på neutral plan kunder Gunnarstorp mosa SAAB med 7-0. Men det räckte inte för skånelaget. Hammarby och Holmsund förstod att det räckte med oavgjort mellan dessa lagen för att bägge skulle avancera till Allsvenskan och så blev det också.
Två år senare, 1968 blev man trea i div 2 men efter detta kom raset ner i seriesystemets mörka gruvgångar och år 2008 slogs klubben ihop med Bjuvs IF och tillsammans bildade man den nya klubben Bjuvstorps FF.
Från Hammarbymatchen finns ett långt härlig klipp på Youtube som du inte skall missa.
Gå till: https://www.youtube.com/watch?v=7SWCof4MwlQ

2022-12-16   Text av Bo Hultén Foto Idrottsmuseet
Nästa år, 2023 - är det 75 års jubileum av en av svensk fotbolls största ögonblick. OS-guldet i fotboll 1948. Egentligen den enda större turneringsseger som svensk fotboll spelat hem.
Sverige spelade följande matcher i London:
Sverige- Österrike 3-1
Sverige- Sydkorea 12-0
Sverige-Danmark 4-2
Sverige-Jugoslavien 3-1
Fem skåningar blev klassiska genom OS-guldet. Egon Jönsson, Kjell Rosén, Stellan Nilsson och Erik Nilsson - samtliga från Malmö FF. Från HIF hade man hämtat Kalle Svensson.
Nedan en bild från träningen några dagar före första matchen.
foto: Malmö Museum
Bilden till höger med lagkaptenen "Bian" Rosengren som bärs av plan efter finalsegern, av bl.a Gunnar Gren.
Längst till vänster lagledaren Rudolf "Putte" Kock
(Klicka gärna på bilderna så blir de större)

 2022-12-12 Text Magnus Månsson foto: Malmö Stad

I den sydöstra foajén i Baltiska hallen i Malmö finns en tavla, egentligen tre, där Skånes alla guldmedaljörer i OS, VM och EM har förärats en platta med sitt namn, klubb och idrottsgren.
Det är Idrottsmuseets Vänner som tog initiativet till att på detta sätt hedra de stora stjärnorna inom den skånska idrotten.
Framgångarna har genom åren varit många och det tilldelade utrymmet räcker inte till. Efter nyår kommer tavlorna få en ny plats och då kommer tavlorna att kompletteras med alla vinnare för 2020, 2021 och 2022.
Det gäller att vara framsynt. De skånska idrottarna är framgångsrika på de internationella arenorna. I en mer växande idrottsfamilj blir idrotterna fler och fler. Det syns tydligt på mästarlistorna.
2022 var något av ett rekordår.
I VM tio guld av sju aktiva.
I EM nio guld, fördelade på 18 aktiva plus ett lag.
Världsmästare
Innebandy
Linus Malmström, FC Helsingborg
Linus Nordgren, FC Helsingborg
Kustrodd, dubbel
Dennis Gunnarsson, Höganäs RF
Ridsport banhoppning, lag
Peder Fredricson, Österlens RK
Jens Fredricson, Flyinge RK
Skyttesport
Emil Martinsson, Osby JSK
Viltmål 10 m regelbundna lopp
Viltmål 10 m regelbundna lopp, lag
Viltmål 50 m blandat lopp
Viltmål 10 m blandat lopp, lag
Thaiboxning
Angela Mamic, Öresund Muay Thai, Malmö
Europamästare
Biljard, 3-vallars carambole, lag
Torbjörn Blomdahl, BK Borgen, Helsingborg
Michael Nilsson, Staffanstorps BC
Bowling
Anna Andersson, Spader Dam, Helsingborg
Singel
3-mannalag
Anna Andersson, Spader Dam, Helsingborg, Cajsa Wegner, BK 59, Hässleholm, Jenny Wegner, BK 59, Hässleholm
Brottning
Jonna Malmgren, Dalby BK
Gymnastik, trupp
Emma Apell, Madeleine Ingermansson, Titilyo Mossberg, GK Motus Salto, Malmö
Hilda Carlsson, Ida Ardemalm, GK Engelholmsgymnasterna
Handboll
Isak Persson, Lugi
Ishockey
Rögle BK, Ängelholm
Kanot, maraton
Johanna Johanson, Lödde KK
Simning
Louise Hansson, Helsingborgs S
100 meter fjäril
4x100 meter medley
Louise Hansson, Sofie Hansson, Hanna Rosvall, Helsingborgs S

Lite kuriosa
Jonas Persson blev 1990 världsmästare i handboll, i år blev sonen Isak Europamästare
Flesta far/son-meriterna har Lennart och Torbjörn Blomdahl som tillsammans har cirka 40 guld i EM och VM.
Emil Andersson/Martinsson är uppe i över 20 guld i EM- och VM-sammanhang.
(Jag har inte exakt tillgång till meriterna för denna trio 2020 och 2021 och att Idrottsboken inte utkommer längre. Finns kanske anledning att återkomma.
Geografiskt är årets mästarlista intressant. Nordvästskåne dominerar.
Samtidigt speglar insatserna i EM och VM inte regionens hela idrottsstyrka.

2022-11-23  Text: Bo Hulten  Foto: R. Norrby - SCIF


Henrik Sjöström personligt rekord 10.60 !!!!

När man hittar bilden och läser de kortfattade texterna på webben om den här herren - ja då tänker man att man skulle egentligen vilja veta så mycket mer. Man tänker också - vad dåliga vi är att berätta historien om våra idrottshjältar.

Den glade grabben på bilden heter Henrik Sjöström. Han föddes i Karlskrona år 1906 och när bilden är tagen (förmodligen 1927 och på Stockholm Stadion) är han 21 år vorden. På baksidan av bilden står att bilden är ifrån 1928 men det stämmer med all säkerhet inte. Henrik tävlade för Ystad IF 1927 och tröjan han bär är just YIF:s. År 1928 hade han skiftat klubb till IFK Malmö.
Henrik vann SM-guld på 100 meter slätlöpning både 1927 och 1928. Åren 1929 och 1932 blev det silver. Till detta skall läggas fyra medaljer i stafett 4x100 under åren 1928 till 1932.
Hans personliga rekord på 100 meter var 10.6. En imponerande tid minsann. Skall jämföras med att världsrekordet vid den tiden var 10.4.
Efter 1932 - dvs vid 26 års ålder finns inga fler idrottsresultat noterade. Han levde länge. Ända fram till 1997 då han dog vid 91 års ålder. Dog på samma ställe som han fötts nämligen i Karlskrona. Men vad hände under alla dessa år..... Vet någon?
Foto: R. Norrby - SCIF

2022-11-11  Text: Bo Hultén   (foto Axel Malmström, Stockholm och SCIF)

Segast i staden

Anders Ahlgren
 var en brottare som kanske bland det segaste som idrottsvärlden sett. Jo, han var född i Malmö (St Petri församling) - i februari 1888 och levde fram till 27 december 1976. Men det var inte hans 88 år på jorden som gjorde honom till det segaste vi fått uppleva. Utan det var hans finalmatch vid Stockholms-OS 1912.
Han gick upp i final mot finnen Ivan Böhling och de bägge herrarna brottades i 9 timmar utan att man kunde avgöra matchen. Domaren bröt efter dessa nio timmar och matchen förklarades oavgjord. Man menade att eftersom ingen vann matchen så skulle ingen ha guldmedalj. Bägge tilldelades silvret.

Året efter blev han både världs- och europamästare. Han brottades totalt mellan åren 1907 och till 1935. Vann VM-silver 1911 och 1922, tre Sm-guld och brottades alla dagar för GAK Enighet.
Civilt jobbade han med konserver och var också delägare i en minkfarm.
(foto Axel Malmström, Stockholm och SCIF)

2022-10-21  Text: Bo Hultén  Foto: Idrottsmuseet

Skånska Skyttekungar

23 gånger har skånska fotbollsspelare vunnit skytteligan i Allsvenskan. Det tog fem säsonger efter allsvenskans start 1924 innan den förste skåningen vann skytteligan. Det var Harry Lundahl som stod för den bedriften. Harry som kom att kombinera sitt fotbollsspelande med journalistjobbet. Arbetade bl.a på Eskilstuna Kuriren, i Malmö som sportchef på Arbetet och i Göteborg på saligt avsomnade Handelstidningen. Han hann också sticka mellan som tränare i Malmö FF i början på 1940-talet. Harry var den förste i raden av skånska skyttekungar. Här är hela listan;

1928-29 Harry Lundahl, Helsingborgs IF 31 mål
1929-30 Harry Lundahl, Helsingborgs IF 26 mål
1932-33 Torsten Bunke, Helsingborgs IF 21 mål
1938-39 Ove Andersson, Malmö FF 16 mål
1939-40 Anders Pålsson, Helsingborgs IF 17 mål
1948-49 Carl-Johan Franck, Helsingborgs IF 19 mål
1949-50 Ingvar Rydell, Malmö FF 21 mål
1963 Bo Larsson, Malmö FF 17 mål
1964 Krister Granbom, Helsingborgs IF 22 mål
1965 Bo Larsson, Malmö FF 28 mål
1967 Dag Szepanski, Malmö FF 22 mål
1970 Bo Larsson, Malmö FF 16 mål
1977 Mats Aronsson, Landskrona BoIS 15 mål
1987 Lars Larsson, Malmö FF 19 mål
1988 Martin Dahlin, Malmö FF 17 mål
1993 Mats Lilienberg, Trelleborgs FF 18 mål
1998 Arild Stavrum, Helsingborgs IF 18 mål
2002 Peter Ijeh, Malmö FF 24 mål
2003 Niklas Skoog, Malmö FF 22 mål
2007 Razak Omotoyossi, Helsingborgs IF 14 mål
2010 Alexander Gerndt, Gefle IF/Helsingborgs IF 20 mål (8+12)
2011 Mathias Ranégie, BK Häcken/Malmö FF 21 mål (18+3)
2013 Imad Khalili, IFK Norrköping/Helsingborgs IF 15 mål (7+8)

mer fakta
97 gånger har skyttekungar utsetts i Allsvenskan
23,7 % har representerat en skånsk klubb i säsongsavslutningen.
23 skånska skyttekungar (skånsk =avslutat säsongen i en skånsk klubb)
11 spelandes för Malmö FF
10 spelandes för Helsingborgs IF
1 spelandes för Landskrona Bois
1 spelandes för Trelleborgs FF

14 spelare har vunnit Skytteligan mer än en gång.
Flest segrar har Gunnar Nordahl med 4 segrar.
Av skåningarna har Bosse Larsson 3 segrar, Harry Lundahl 2 och Mats Lilienberg 2 (en för Halmstad) Niklas Skoog 2 (en för V Frölunda)
Senaste ursprunglige - skånskfostrade skytteligasegraren är Mats Lilienberg.

Bilden - Harry Lundahl Helsingborgs IF

2022-10-10   Text: Bo Hultén Foto: Idrottsmuseet

Tre Malmöitiska Holmbergs med OS-guld
När man gräver i den skånska idrottshistorien så dyker det upp massor med intressanta personer. Dessa fynd är lite av att tillfredsställa sina arkeologiska intressen - om man nu skulle ha några sådana.
Ett namn man hittar i detta grävande är Carl Holmberg. På nätet finns inget foto av honom men väl av hans syskon. Dessa som inte skäms för sig idrottsligt, de heller. Carl Holmberg dyker upp som den förste svenske mästaren i friidrott - tävlandes för en skånsk förening.
Han var född i Malmö 1884 och som 19-åring - år 1903 vann han SM-guld i höjdhopp med 175 cm. Men det var inte nog med det - han vann också tresteget. Segerlängden där - var 12.38. Nämnas bör att han tävlade för IFK Malmö - på den tiden en pålitlig friidrottsförening.
Under de här åren runt 1903 hade han de svenska rekorden på både höjdhopp och tresteg.
Friidrotten skulle dock inte bli det som förde Carl Holmberg till de högsta idrottsliga höjderna. Han kom att gå den militära banan och 1908 så var han underlöjtnant vid Smålands artilleriregemente (A6 i Jönköping). Till de olympiska spelen det året - 1908 i London - kom han att tävla i truppgymnastik.
Han togs ut till den svenska OS-truppen i Truppgymnastik tillsammans bl.a med sina bröder Arvid och Oswald. Tillsammans (med många andra) vann de OS-guldet. Tre bröder om ett guld och samtliga med anor från Malmö.
Carl Holmberg representerade en Stockholmsförening runt OS 1908 men Arvid Holmberg tävlade för Malmö GFK.
Detta gjorde också brodern Oswald Holmberg dvs. representerade en förening i Stockholm. Denne Oswald hade varit med redan varit med på OS 1906 och deltagit då som gymnast men fick hoppa in i dragkampslaget. Utbytet av detta inhopp blev ett brons för det svenska femmannalaget.
Oswald vann guld 1908 med sina bröder i Truppgymnastik något som han skulle göra också i Stockholm 1912. Den gången dock utan sina bröder. Tre OS-medaljer till Oswald totalt.
Höjdhoppande mellanbrodern Carl fick ett kort liv. Redan året efter OS 1908 dog han.
Arvid som var lillebrodern i församlingen skulle bli välkänd i Malmö som stiftare och förste ordförande i Simklubben RAN.
Trippelmedaljören Oswald kom att syssla mycket med gymnastik, som lärare och som författare av läroböcker. Tre skånska OS-guldmedaljörer som också hittade andra stickspår i sina idrottsliv.

2022-09-16  Text: Bo Hulten  Foto: Bildbyrån och Privat

Vi har skrivit tidigare om idrottsmän som har flera olika idrotter på meritlistan och som har dem på hög nivå. En av de mer udda kombinationerna står Michael Alpfors för.
Han startade som femåring med att simma. På vägen fram blev det 3 SM-guld i simning, svenskt rekord i bröstsim, EM-start 1993 och ett antal ytterligare SM-medaljer.
Sedan sadlade han om till fallskärmshoppare och den resan är inte slut ännu fast han passerat 50-årsstrecket och samlat på sig 16 SM-guld.
Läs gärna en längre artikel om Micke Alpfors på den här länken.
https://simma.nu/vad-h%C3%A4nde-sen/1-michael-alpfors

2022-12-06  Text: Bo Hulten Foto: Bo Westergren

Skånsk idrottshistoria på yttersta nivå. Idag firade Gunnar Larsson att det var exakt 50 år sedan han vann OS-guldet på 400m medley.
Ett 30-tal inbjudna gäster fick lyssna till Gunnars livfulla berättelse i Stockholms Stadions innandömen, till levande bilder om sitt simmarliv, på dagen 50 år efter LOPPET. Två tusendelarnas race.
Bland gästerna Pålle förstås, Lars Eric Paulsson - Gunnars tränare i Malmö.
Förre förbundskaptenen Sven von Holst och nuvarande Martina Aronsson. Äldre simmarprofiler som före detta Europarekordhållerskan på 100m fritt Ann-Christin Hagberg,
OS-simmarna Bosse Westergren, Per-Ola Lindberg, Mats Svensson, Lars-Erik Bengtsson, Janne Lundin, simhopparen Göran Lundquist, idel ädel adel i och kring simbassängen. Och alpina legendaren Pernilla Wiberg, minsann! Plus en del annat folk som kände historiens vingslag i den gamla Olympiaborgen.
Läs gärna mer här: https://simma.nu/swe-nyheter/index

2022-08-12  Text: Bo Hulten   Foto Otto Ohm/ Malmö Muséer

Den 15 juli var det det exakt 75 år sedan en av Malmös största idrottsmän genom tiderna - Lennart Strand, MAI-löparen satte världsrekord på 1500 meter. Hans tid på Juli Spelen i Malmö kom att lyda på 3.43.0. Det innebar att han tangerade Gunder Häggs då gällande rekord. Tiden var egentligen aningen bättre, 3.42.90 - men vid den tiden noterade man inte ojämna tiondelar utan höjde upp till mer jämna 3.43.0.
Lennart Strand finns naturligtvis på Idrottens Walk of Fame i Malmö. Han valdes in och fick sin platta samtidigt som Zlatan Ibrahimovic. Dessutom fick han en väg uppkallad efter sig på Stadionområdet.
Historierna om Strand är många. De handlar om han dåliga tävlingsnerver, han stora musikalitet men kanske främst om han fjäderlätta steg. Som barn bodde jag granne med familjen Strand på Kristinelundsvägen och när man såg Lennart bege sig ut på en löprunda var det som han upphävde tyngdlagen. Lättare steg har aldrig skådats. Efter världsrekordet blev det ett OS-silver 1948, trots ett stort favoritskap - plus en handfull svenska mästerskapsmedaljer och EM-guldet från 1946 icke att förglömma.

2022-07-05  Text: Bo Hultén   Foto: SOK

Under fyra första Olympiska Spelen så var det svenska deltagandet ytterst begränsat och därmed också det skånska deltagandet. Idrotten dåförtiden var än mer Stockholmsfixerad än vad den är idag. Under spelen 1896, 1900, 1904 och 1906 deltog ytterst få svenskar – bara totalt 52 stycken.
Fördelningen per spel var:
1896 – en svensk,
1900 – tolv svenskar,
1904 – noll svenskar
1906 – trettionio svenskar.
Av dessa drygt femtio var fyra stycken födda i Skåne och bara en representerade en skånsk förening under spelen.
Låt oss ta dem i tur och ordning:
Emil Fick deltog i fäktning vid spelen 1900. Landskronasonen hade gått den militära banan som var vanligt dåförtiden om man skulle lyckas i idrott. Han blev sedermera Fäktförbundets ordförande.
August Nilsson var egentligen friidrottare men under OS 1900 deltog han också i ett svenskt/danskt kombinationslag – som vann OS-guld i dragkamp. Sveriges förste OS-guldmedaljör. Okej, det fanns bara ett lag att tävla emot och kombinationslaget lyckades vinna. Sedan gick man också en match mot ett amerikanskt lag men den matchen slutade i kaos då amerikanska åskådare hjälpte sitt lag att dra…. Nilsson kom från Trollenäs utanför Eslöv – en ort som han återvände till på sin ålders höst.

Oswald Holmberg
 aktiv i dragkamp och gymnastik. Född i Malmö och deltog i uppvisningsgrenen, dragkamp 1906 men blev sedan en klassiker genom att tillsammans med sina två bröder vinna OS-guld i truppgymnastik 1908. Holmberg liksom de två första ovan tävlade för Stockholmsklubbar.

Sedan den förste att tävla för en skånsk klubb, Malmö Simsällskap och som simhoppare. Han blev den förste ”riktige skånske olympierna” 1906 vid extraspelen som avhölls då. Gerlach Richter var av en känd Malmösläkt, där pappan Carl Herman startade och drev en fabrik som bland annat tillverkade käppar, ett inte ovanligt redskap i det sena 1800-talets Malmö. Pappan kom att kallas ”Käppa-Richter” och var väldigt framgångsrik. Utöver sin käppfabrik stod han som byggare till Ribersborgs kallbadhus. Därigenom kom sonen Gerlach in på simhoppningen och blev stans och Skånes förste OS-deltagare.
Källor: SOK, Privata källor för bilder, Malmösimningen 150 år
(klicka gärna på bilden så blir den större om du använder dator)

2022-04-27  Text: Bo HUlténn Foto: Tradera

Nils Middelboe är en man med några märkvärdiga detaljer runtom sig.
Han föddes i Brunnby (strax norr om Höganäs) 1887. Flyttade till Danmark redan som fyraåring 1891. Debuterade i det danska fotbollslandslaget under London-OS 1908, fortfarande som svensk medborgare. Gjorde det första målet i den första officiella landskamp som Danmark spelade någonsin. Motståndare var Frankrike. Skrev 1913 kontrakt med Newcastle men hann aldrig debutera innan han skrev på för Chelsea - där han kom att spela fram till 1923. Hela tiden som amatör. Han kom att bli den förste "overseas player" som nätade för Chelsea.
En anmärkningsvärd insats av en påg från lilla Brunnby på Kullahalvön.
En liten del av skånsk idrottshistoria.
Gilla denna sidan så kommer det historier fler efterhand.