Dragkamp var Olympisk gren år 1900-1920.
Den siste april så dras det rejält i Lund.
Då avgör Nationerna om vem som är starkast i lärdomsstaden
Numera finns det inte så många dragkampsklubbar i Sverige men tydligen har man startat upp en dylik i Malmö. Läs gärna mer här:
https://www.facebook.com/groups/131088190258940/
Skrivaren av dessa raders blygsamhet förbjuder att berätta om vem som vann Nationsdragkampen 1973 men istället visar vi en bild från 1929 års tävlingar den siste april.
Text: Bo Hulten
Bild: Idrottsmuseet

2022-12-27  Text: Bo Hultén Foto: Idrottsmuseet
  I vår serie "En bild säger mer än 1000 ord - har vi hämtat en bild från Malmö Gymnastikförbund år 1915.
Du som har en dator skall naturligtvis klicka på bilden för att göra den större och bara njuta över den enorma uppställning som du ser framför dig.
Fotografen är okänd men originalen finns hos SCIF.
Du ser var bilden är tagen? Så klart!
Framför nuvarande Petriskolan. Då hette skolan Realskolan i Malmö.

2022-12-22 Text Bo Hulten  Bild: Rekordmagasinet

Gunnarstorp är verklighetens Åshöjdens BK.

Max Lundgren sneglade på Gunnarstorps IF när han skrev sin välbekanta bok om den snabbt växande fotbollsklubben Åshöjdens BK.
Den sk Pollenkungen - Gösta Carlsson som mest är berömd som Rögle BK:s starke man hade även ett finger med i spelet när det gäller fotbollsagan Gunnarstorps IF. Gösta blev förebilden för Åshöjdens starke man Blåbärskungen. Nog om ÅBK.
Gunnarstorp finns dock på riktigt och byn eller rättare sagt tätorten finns i Bjuvs Kommun och hade vid folkräkningen år 2020 - 386 innevånare.
Gunnarstorp är en sådan där by som man passerar innan man hinner blinka. Orten har växt upp runt ett gruvschakt där man bröt stenkol mellan 1913 - 1946. Sedan lade man ner den delen av gruvan och fram i våra dagar är det slottet Gunnarstorp och myten om Gunnarstorps IF som lever vidare.
I det allsvenska kvalet 1966 deltog utöver Gunnarstorp också Hammarby, IFK Holmsund och SAAB.
I första matchen hemma för GIF mötte man Hammarby IF. Bajen hade i sin laguppställning både Lennart Nacka Skoglund, hans broder Ya, Tom Thuresson och som avbytare, legendaren Kenta Ohlsson. I GIF var förre Malmö-spelaren och tränaren Prawitz Öberg den mest namnkunnige
Inför 11.000 åskådare på hemmaplan - Tornévallen blev det 1-1. I den andra matchen mötte man Holmsund borta och förlorade med 2-0. I sista matchen på neutral plan kunder Gunnarstorp mosa SAAB med 7-0. Men det räckte inte för skånelaget. Hammarby och Holmsund förstod att det räckte med oavgjort mellan dessa lagen för att bägge skulle avancera till Allsvenskan och så blev det också.
Två år senare, 1968 blev man trea i div 2 men efter detta kom raset ner i seriesystemets mörka gruvgångar och år 2008 slogs klubben ihop med Bjuvs IF och tillsammans bildade man den nya klubben Bjuvstorps FF.
Från Hammarbymatchen finns ett långt härlig klipp på Youtube som du inte skall missa.
Gå till: https://www.youtube.com/watch?v=7SWCof4MwlQ

2022-12-14 Text av Bo Hultén Foto Burlövs Kommun
Gymnastiksalen på Hvilan Folkhögskola byggdes efter dansk modell och var klar 1884. Byggnadsminneförklarades år 1991.
Anläggningen med träfasad och fullt utrustad med funktionell gymnastiksalsutrustning anses av vissa vara landets i äldsta gympasal som är i bruk idag....
Palestra i Lund var klar 1883 men används inte som gymnastiksal längre.
Sveriges allra första gymnastiksal var Gymnastikhuset i Strängnäs. Klart 1852. Huset finns kvar men används inte som gympasal längre. Lustigt nog liknar Hvilans och Strängnäsbyggnader varann. Du kan se Gymnastikhuset i Strängnäs här - https://www.europaskolan.se/.../Europaskolan_Strangnas...

2022-12-12    Text och foto Bo Hultén

Ystad river inte sina anläggningar!
I Ystad har man gjort två bra saker med sina idrottsanläggningar! Minst!
Bollhuset eller "Bollen" - som fram till 1974 - härbärgerade "hambollen" i stan och rymde 700 åskådare - har bevarats. Enda hallen med parkettgolv i Ystad kommun. "Bollen" byggdes till Fritdsutställningen 1936 och tjänade då som restaurang. Sedan blev det handboll för fulla muggar. Det gällde att gå in på rätt sida när det var match mellan di röde och di vide. Annars hängde gliringarna lågt. Bollen rankades vid RF:s 100 jubileum som en av Sveriges 100 viktigaste Idrottshistoriska anläggningar.

"Bollen" fick lämna över som huvudarena för inomhussport till Österportshallen 1974. Invigningsmatch med handbollslandskamp mellan Sverige och Danmark. Hallen var i full verksamhet fram till 2015 - då man slog igen för gott med en match mellan IFK och YIF. Året efter revs hallen. Numera har den ersatts med Ystad Arena.

Simhallen, kallades Fritidsbadet, byggdes 1961 i samma kvarter som "Bollen". Badet stängdes 2014 och hade då levt några år på övertid. Sedan byggdes vägg i vägg med Ystad Arena den nya simhallen. Gamla Fritidsbadet behölls till stora delar. Man byggde till så att det blev ett hotell med simhallsprägel. I matsalen kan man se de gamla kakelväggarna, trappan upp till 3 och 5 meters trampolinen, den stora klockan etc. Läktargradängerna är bevarade och är en del av restauranginredningen.. Man hittar startpallar i hotellkorridorerna och massor av andra detaljer.

Kuriosa av i sammanhanget är att entrén till gamla badet var entré till polisstationen i den engelska upplagan av Mankell. Skrivaren av denna notis har ett deltagande på 4,5 sekunder i en av de första filmerna. Rollen bestod att agera pappersbärare i trappan upp till andra våningen. En ack så bärande roll i sammanhanget....
För den intresserade är Fritiden väl värd ett besök.

 2022-12-12 Text Magnus Månsson foto: Malmö Stad

I den sydöstra foajén i Baltiska hallen i Malmö finns en tavla, egentligen tre, där Skånes alla guldmedaljörer i OS, VM och EM har förärats en platta med sitt namn, klubb och idrottsgren.
Det är Idrottsmuseets Vänner som tog initiativet till att på detta sätt hedra de stora stjärnorna inom den skånska idrotten.
Framgångarna har genom åren varit många och det tilldelade utrymmet räcker inte till. Efter nyår kommer tavlorna få en ny plats och då kommer tavlorna att kompletteras med alla vinnare för 2020, 2021 och 2022.
Det gäller att vara framsynt. De skånska idrottarna är framgångsrika på de internationella arenorna. I en mer växande idrottsfamilj blir idrotterna fler och fler. Det syns tydligt på mästarlistorna.
2022 var något av ett rekordår.
I VM tio guld av sju aktiva.
I EM nio guld, fördelade på 18 aktiva plus ett lag.
Världsmästare
Innebandy
Linus Malmström, FC Helsingborg
Linus Nordgren, FC Helsingborg
Kustrodd, dubbel
Dennis Gunnarsson, Höganäs RF
Ridsport banhoppning, lag
Peder Fredricson, Österlens RK
Jens Fredricson, Flyinge RK
Skyttesport
Emil Martinsson, Osby JSK
Viltmål 10 m regelbundna lopp
Viltmål 10 m regelbundna lopp, lag
Viltmål 50 m blandat lopp
Viltmål 10 m blandat lopp, lag
Thaiboxning
Angela Mamic, Öresund Muay Thai, Malmö
Europamästare
Biljard, 3-vallars carambole, lag
Torbjörn Blomdahl, BK Borgen, Helsingborg
Michael Nilsson, Staffanstorps BC
Bowling
Anna Andersson, Spader Dam, Helsingborg
Singel
3-mannalag
Anna Andersson, Spader Dam, Helsingborg, Cajsa Wegner, BK 59, Hässleholm, Jenny Wegner, BK 59, Hässleholm
Brottning
Jonna Malmgren, Dalby BK
Gymnastik, trupp
Emma Apell, Madeleine Ingermansson, Titilyo Mossberg, GK Motus Salto, Malmö
Hilda Carlsson, Ida Ardemalm, GK Engelholmsgymnasterna
Handboll
Isak Persson, Lugi
Ishockey
Rögle BK, Ängelholm
Kanot, maraton
Johanna Johanson, Lödde KK
Simning
Louise Hansson, Helsingborgs S
100 meter fjäril
4x100 meter medley
Louise Hansson, Sofie Hansson, Hanna Rosvall, Helsingborgs S

Lite kuriosa
Jonas Persson blev 1990 världsmästare i handboll, i år blev sonen Isak Europamästare
Flesta far/son-meriterna har Lennart och Torbjörn Blomdahl som tillsammans har cirka 40 guld i EM och VM.
Emil Andersson/Martinsson är uppe i över 20 guld i EM- och VM-sammanhang.
(Jag har inte exakt tillgång till meriterna för denna trio 2020 och 2021 och att Idrottsboken inte utkommer längre. Finns kanske anledning att återkomma.
Geografiskt är årets mästarlista intressant. Nordvästskåne dominerar.
Samtidigt speglar insatserna i EM och VM inte regionens hela idrottsstyrka.

2022-12-09   2022-12-12   Text och foto Bo Hultén

IMV:s Facebook-redaktör har alltid varit en samlare. Idag ett personligt inlägg om det där men fotboll och autografer.

63 år senare hittar man.....

Detta nästan oansenliga vykort finns i mina gömmor. Innehåller autograferna från ett av de mest klassiska svenska fotbollslandslagen - nämligen det som slog England på Wembley 1959. England var vid den tiden - nästan på riktigt - världens bästa fotbollsnation. Idag är dom det definitivt inte alls men tron är lika stark nu som då.

Tillbaka till vykortet. England hade fått stryk en gång tidigare på hemmaplan - 1953 - av den gyllene ungerska fotbolls generationen som kallades "De Magiska Magyarerna".
Ungern vann med 6-3 den gången (i returmatchen 1954 i Ungern vann man med 7-1).

1959 var det dags igen - märk väl att man spelat fotboll i landskampsform sedan 1800-talet - och Sverige vann på Wembley med 3-2. Det var året efter vi tagit silver i VM, TV hade kommit och det var en ny värld som öppnade sig.

Då fick den 7-årige grabben i Malmö ett vykort (som följdes av många fler) från en medlem i den tidens UK - tre man som var föregångare till en Förbundskapten. Hans namn var Einar Jonasson och han var från Borås och Elfsborgs starke man. Denne Einar var kollega med min pappa och visste att den unge Malmöpågen var galen i fotboll. Därför skickade han vykort med spelarautografer och kortet ovan är ett exempel på detta.

Kortet avsändes från Dublin där Sverige mötte Irland och förlorade med samma siffror som man vunnit med mot England 3-2. Laguppställningen var samma i bägge matcherna och numreringen på den tiden var statisk, från 1 till 11 och på vykortet finns följande namn:

1/ Bengt "Zamora" Nyholm
2/ Orvar Bergmark kapten
3/ Sven Axbom
4/ Torbjörn Jonsson
5/ Åke "Bajdoff" Johansson
6/ Sigge Parling
7/ Bengt "Fölet" Berndtsson
8/ Henry Thillberg Malmö FF
9/ Agne Simonsson
10/ Rune Börjesson
11/ Bengt Salmonsson. Helsingborgs IF

Dessutom finns följande namn också på vykortet
Harry Bild (spelare), Lennart Backman (spelare) George Raynor (tränare), Einar Jonasson (UK) Birger "Farsan" Sandberg (UK) S-O Liljedahl (läkare).

Matcherna man spelade var:
England-Sverige 2-3 den 28 oktober
Irland-Sverige 3-2 den 1 november.

2022-12-05 Text Bo Hulten Bild: Idrottsmuseet och SMK Malmö

En av de stora dagarna på Malmö Stadion
15 september 1961 - var en av de största dagarna på Malmö Stadion - genom tiderna. Då för första gången arrangerades VM-finalen i speedway på en plats utanför Wembley, London, England.
Malmö hade snuvat både Stockholms Stadion som var en erkänt populär arena för speedway och lika nybyggda Ullevi i Göteborg på den här goda konfekten.

Kvällen den 15 september du undertecknad fick se och för första gången i livet också riktigt lukta en sport - speedway. Luktminnet från kvällen kan fortfarande 60 år senare känna igen den där speciella doften som annars bara hör hemma i Målilla, Vetlanda och andra metropoler för den här idrotten.

Utfallet för svensk del var ju oerhört gott. Trippel på prispallen och en åttondeplats och de 19.100 åskådarna var så där saliga som man kunde vara en fredagkväll hösten 1961.
Ove Fundin, Björn Knutsson, Göte Nordin hette svenskarna som skulle stiga upp på prispallen och Rune Sörmander blev åtta och minst framstående av svenskarna, denna kvällen.
En artikel på nätet, presenterad av arrangörsklubben Kaparna ger oss hela historien. Läs gärna den på den här länken.
http://www.kaparna.nu/historik/Annat/malmo-1961.htm

Foto: (foto Malmö Museer och kaparna)

2022-12-02 Text: Bo Hultén och Per Olof Enqvist  Bild: Bonniers förlag

Århundradets Idrottsman i Skåne - utsedd av Sydsvenskan 1999 - blev Gunnar Larsson. Hans peak som idrottare inträffade på OS i Munchen 1972.
Författaren Per Olov Enquist skrev artiklar om OS i tidningen Expressen och dessa artiklar sammanställdes sedan till en bok - "Katedralen i Munchen" - som kom ut hösten 1972. En av artiklar innehåller för oss i Skåne, två välbekanta namn. Namnet på artikeln är Gonarr. Publicerande och godkännande av användande av artikeln gav Enquist till undertecknad år 2003.


Gonarr
Efter fjäril och rygg ser det inte så bra ut. Buhre, som är sportchef för en sydsvensk tidning och haft mycket att göra med simmarna, nöter desperat fram och tillbaka på sin plaststol på pressläktaren. Buhre gungar fram och tillbaka för varje simtag som Gunnar Larsson tar, Buhre är förbannat nervös, Buhre har i normala fall ett rödlätt, en aning blodsprängt ansiktsuttryck men nu ser man att någonting laddas upp, att det kommer, är nära.

Gonnarr, säger han mekaniskt, gång på gång. Kom nu. Kom nu.
Så vänder sig Gunnar Larsson efter 200 meter och börjar bröstsimmet. Nu är han inne i loppet igen. Där framme snett till vänster om sig kan han se hur Gary Hall inte längre tycks så oövervinneligt flyende, nej det går tungt för Gary Hall, han fångas långsamt in, nu är ledningen bara fem meter, nu börjar det avslutande frisimmet.
E sitter intill Buhre och får allt svårare att följa själva loppet. Buhre, som under loppets första fas visserligen var nervös och inte var möjlig att tilltala, står upp, och hans ansikte speglar med alltmer blodspräng tydlighet Gunnar Larssons desperata jakt efter de två amerikaner som ännu leder fältet. Hans händer är konvulsiviskt knutna, hans står upp och stöter med ojämna mellanrum ut ett bönfallande, uppmuntrande, hest vädjande och desperat Gonnarr! Gonnarr!
Intresset på denna del av den internationella pressläktaren har nu på allvar förflyttats från loppet till denne svenska pressman som så uppenbart vacklar på sammanbrottets rand. Ropen om att han skall sätta sig ner tystnar, man vänder sig om och ser på hans ansikte, hans nu lätt blånande ansiktshy och de allt större, mer genomträngande och glasartat röda ögonglober som sakta tränger fram och ut och rör sig i riktning mot den svenske simmare som nu under loppets sista tjugofem meter bara är decimetrar från att inhämta också den andre amerikanen. GONNARR! Vrålar han och tycks inte känna eller se de två oroliga svenska kolleger som från varsin sida fattat tag i hans armar för att stödja, fasthålla och stabilisera honom inför det nu helst oundvikliga sammanbrottet.
De två japanska fotografer, som på bänken intill hittills med ambitiöst men uppgiven pliktkänsla fotograferat tävlingarna, har nu vaknat till, vänt kamerorna mot Buhre och fotograferar med stor och entusiastisk iver hans ansikte, hans ögon som nu strax tycks i färd att släppa ögonhålornas förankring och självständigt men målmedvetet fortsätta genom luften fram mot bassängen, de fotograferar hans framåtlutande kropp, hans knutna händer och genom allting hör de hans rytmiska, hest vädjande råmande som likt en fartygssiren i dimma dånar genom hallens ljudkaos: GONNARR, GONNARR, GONNARR, GONNARRR!
Till synes exakt samtidigt trycker de två simmarna in fingerspetsen mot den mätplatta som efter fyrtio grams belastning stannar en klocka och utkorar en segrare: och som drabbad av blixten stelna Buhre då till, höjer blicken mot den elektroniska anslagstavla, ser et 1:a lysa fram efter Gunnar Larssons namn, öppnar munnen, stöter hest fram GOLDDD! Och faller samman över bordet med armarna slappt hängande ner framför den främre kanten. E ser förtvivlad mot Bosse Alm, som från Buhres andre sida försökt bemästra sammanbrottet. Vad göra? E känner en kvinnlig läkare som en gång för honom demonstrerat hur hjärtmassage går till, är nu stunden inne att själv försöka? Man plötsligt reser sig Buhre, står upp, torkar med handen över det ännu lätt rödblåa ansiktet, där svett och tårar droppar, och han säger hest: Den grabben har jag varit som en far för, kastar ännu en blick mot anslagstavlan, ser sig om med en blick full av faderskärlek, lättad över att han ännu lever, stolthet, utmattning, förvirring samt desperat längtan efter en dubbel whisky, och går med förbluffande stadiga steg mot den nedgång bakom vilken det döljer sig antingen frisk luft eller en bar eller en skrivmaskin eller helt enkelt en cigarett. Han följs med blickarna av hela pressläktaren som inte sett loppet, och ännu inte hunnit förstå att det är över och att en mästare korats med två tusendelar av en sekund till försprång.

Boken finns fortfarande att köpa på Norstedts: Gå till denna länken
https://www.norstedts.se/.../katedralen-i-munchen-och...

2022-11-26  Text Bo Hultén

Idag gör vi ett undantag från den skånska idrottshistorien.

Känner du igen herrarna till höger på bilden nedan? I filmsammanhang hette dom Bud Spencer och Terence Hill. De bägge var de ledande i de sk. Trinityfilmerna - det som kom att kallas Spagetti-Västern-filmer. Italienska västerfilmer med amerikansk dubbning
Mannen till vänster på bilden är samme Bud Spencer - men som simmare bar han sitt eget namn, nämligen Carlo Pedersoli. Han var född den 31 oktober 1929 i Neapel och levde fram till 2016 då dog i den eviga staden - Rom.
Han hade många strängar på sin lyra. Han var doktor i juridik, olympier, skådespelare, manusförfattare, musiker, affärsman och politiker. Han hade även flygcertifikat för helikopter samt för flygplan i linjetrafik. Inte illa av en grabb född i Neapel i nådens år 1929.

Jag (författaren av denna notis) hade nöjet att möta honom under VM i simning 2009 - i Rom. Han satt på VIP-läktaren bara några meter ifrån mig när jag kommenterade tävlingarna på Eurosport och jag förstod vem han vara när han senare under tävlingarna delade ut priser till medaljörerna. Dagen innan hade en annan celebritet agerat prisutdelare nämligen Gina Lollobrigida. Hon satt på samma plats som Spencer och tittade på mig när jag reste mig upp som TV-kommentator och ylade en aning mer än de andra. Sarah Sjöström vann nämligen sitt första VM-guld den dagen.

Bud Spencer, föddes som Carlo Pedersoli som sagt,. Skådespelare - med 62 roller på sitt CV - och filmskapare (regissör, producent och manusförfattare), som medverkat i ett stort antal filmer och tv-serier. Hans filmdebut skedde som statist i storfilmen Quo Vadis (nominerad till åtta Oscars men de fick lämna galan tomhänta) från 1951 med Robert Taylor och Deborah Kerr. Internationellt sett är Trinityfilmerna, ihop med den gode vännen Terence Hill (Mario Girotti), de mest kända.
1950 blev han förste italienare som simmade under minuten på 100m fritt. På OS 1952 och 1956 nådde han semifinal på 100m fritt. Han blev också nationell mästare i vattenpolo flera gånger med sin klubb Lazio.
En idrottare att minnas kanske mest för sitt dråpliga spel i rollen som Bud Spencer i Trinityfilmerna.

2022-11-23  Text: Bo Hulten  Foto: R. Norrby - SCIF

Henrik Sjöström personligt rekord 10.60 !!!!

När man hittar bilden och läser de kortfattade texterna på webben om den här herren - ja då tänker man att man skulle egentligen vilja veta så mycket mer. Man tänker också - vad dåliga vi är att berätta historien om våra idrottshjältar.

Den glade grabben på bilden heter Henrik Sjöström. Han föddes i Karlskrona år 1906 och när bilden är tagen (förmodligen 1927 och på Stockholm Stadion) är han 21 år vorden. På baksidan av bilden står att bilden är ifrån 1928 men det stämmer med all säkerhet inte. Henrik tävlade för Ystad IF 1927 och tröjan han bär är just YIF:s. År 1928 hade han skiftat klubb till IFK Malmö.
Henrik vann SM-guld på 100 meter slätlöpning både 1927 och 1928. Åren 1929 och 1932 blev det silver. Till detta skall läggas fyra medaljer i stafett 4x100 under åren 1928 till 1932.
Hans personliga rekord på 100 meter var 10.6. En imponerande tid minsann. Skall jämföras med att världsrekordet vid den tiden var 10.4.
Efter 1932 - dvs vid 26 års ålder finns inga fler idrottsresultat noterade. Han levde länge. Ända fram till 1997 då han dog vid 91 års ålder. Dog på samma ställe som han fötts nämligen i Karlskrona. Men vad hände under alla dessa år..... Vet någon?
Foto: R. Norrby - SCIF

2022-11-13  Text: Bo Hulten   Bild: Bonniers Förlag och Malmö Museer

Gå po match
När man skall ta tempen på hur malmöbon var eller är - kan man gärna ta till ett antal rader från, kanske det bästa eposet om Malmö stad - nämligen Jaques Werups bok "Hemstaden". (Bonniers Förlag 1981)

Varje rättrogen malmöbo borde läsa den. Werup har satt en hel del "oneliners" som lever kvar fram i vår tid och kommer att överleva oss. Werup var kanske inte den störste idrottsfanatikern utan såg livet, mer med prosan och poesin som ledsagare. Men i "Hemstaden" finns några undantag. Han berättar i några rader om en episod på Malmö Gamla IP och en match mellan MFF och HIF.
Werup skriver så här:

"När domaren blåste frispark för HIF, jublade en helsingborgare, en halvvuxen grabb som nästlat sig in bland MFF-supportrarna. Det blev dödstyst bakom målet men bums kom repliken:
- Adu, gå po match i en sån rockajävel!
En säkert 40årig man hade fällt yttrandet och han granskade helsingborgaren med yttersta förakt.
Pojken hade verkligen en lustig rock, urmodig och bondsk! Alla lymlarna bakom målet skrattade naturligtvis grymt ut den tafatte tonåringen."

Fotnot: "Fantastiska kvinnor i vattentornet" av Björn Ranelid är klart jämförbar med Werups bok när det gäller "Malme-känslan".

2022-11-17  Text: Bo Hulten  Foto: Idrottsmuseet

"En bild säger mer än 1000 ord".

Otto Ohm levde mellan 1884 till 1960 och är mannen som verkligen dokumenterade Malmö under det tidiga och fram till mitten av 1900-talet. Otto hette han liksom sin far - Otto den äldre och bägge fotograferade så mycket tygen höll. Otto den yngre kallades "Bebbe" och jobbade tillsammans med sin far i fotoateljén på Rundelsgatan 20 och 23. En ateljé som han sedan övertog efter sin far.

På det här foto har "Bebbe" fångat den svenske mästaren i 10 -kamp Skotte Jacobsson. Skotte tog sitt SM-guld 1910 och tävlade för IFK Malmö. Skotte kom att bli svensk representant i Tiokamp på OS-1912. En tävling som han kom att bryta efter fyra grenar. På OS deltog han också i 100 m - 200m löpning och tresteg. Som bäst 16:e man i tresteg. En gren som vanns av en annan svensk - "Topsy" Lindblom. Sedermera känd som nöjespappa på Nalen i Stockholm.
Skotte noterade 13.33m och "Topsy" Lindblom 14.76m. Dessa resultat kan jämföras med att SM-guldet 2022 vann på 15.58 m

(foto Malmö Museer)s

2022-11-14   Bo Hulten Foto: Idrottsmuseet

Tidernas största sportarrangemang i Skåne

Mellan åren 1930-39 kördes tio gånger Saxtorps GP - för motorcyklar. Det var den tidens absolut största folkfest i svenska idrottssammang. Den genomsnittsliga publiksiffran de här åren låg på 100.000 personer med en topp 1939 - första krigsåret - på 150.000 åskådare.
SMK Malmö var arrangörer och man körde på avlysta vägar runt Saxtorp. Bra kommunikationer, trevliga öltält och oftast ett fantastiskt väder lockade de stora folkmassorna till de racerstinna tävlingarna.
Saxtorp lever kvar i folkminnet som något som samlade skåningarna strakt de något mörka åren under 1930-talet.

(foto Malmö Museer )

2022-11-11  Text: Bo Hultén   (foto Axel Malmström, Stockholm och SCIF)

Segast i staden

Anders Ahlgren var en brottare som kanske bland det segaste som idrottsvärlden sett. Jo, han var född i Malmö (St Petri församling) - i februari 1888 och levde fram till 27 december 1976. Men det var inte hans 88 år på jorden som gjorde honom till det segaste vi fått uppleva. Utan det var hans finalmatch vid Stockholms-OS 1912.
Han gick upp i final mot finnen Ivan Böhling och de bägge herrarna brottades i 9 timmar utan att man kunde avgöra matchen. Domaren bröt efter dessa nio timmar och matchen förklarades oavgjord. Man menade att eftersom ingen vann matchen så skulle ingen ha guldmedalj. Bägge tilldelades silvret.

Året efter blev han både världs- och europamästare. Han brottades totalt mellan åren 1907 och till 1935. Vann VM-silver 1911 och 1922, tre Sm-guld och brottades alla dagar för GAK Enighet.
Civilt jobbade han med konserver och var också delägare i en minkfarm.
(foto Axel Malmström, Stockholm och SCIF)

2022-11-08   Text:  Bo Hulten Foto: Idrottsmuseet

"En bild säger mer än 1000 ord" del 3
Här en bild från 1929 - föreställande MAI:s propagandalöpning.
Löparna kommer på Stora Nygatan och har i fonden Malmö Teater och BEKÅ:S byggnad. Malmö Teater som var inrymt i den vänstra delen av den stora byggnaden var stans stora teaterlokal mellan 1809 och 1938. Då såldes den delen till BEKÅ - som hade startats 1922. Bekås använde teatern till lager och på 60-talet revs innandömet av lokalen för att byggas om till de nuvarande affärslokalerna.
BeKå såldes 1971 till HM - som finns kvar i huset.
Men det är inte det som är huvudsaken i bilden utan med vilket intresse stafettlöpning följdes i innerstaden. Hur dessa nöjen samlade folkmassor innan TV:s tid i vårt land. Man kan förstå att de lokala idrottsmännen mest men även kvinnor, vid den här tiden kom att bli välkända - just lokalt.

(foto Malmö Museer)

2022-11-05  Text: Bo Hulten Foto: Idrottsmuseet

2022-11-01 Text: Bo Hultén

Tidningen Match gavs ut i två omgångar. Först en sväng 1952 och sedan sjutton nummer under 1960-61. Omslagen nedan är från den senare omgången på 60-talet.
Varje nummer hade ett lag som huvudtema i tidningen. Presentation av lagets historia, profiler och också en tecknad serie med någon större händelse i klubbens spännande bakgrund. Just seriestripparna lockade ett yngre barn av sin tid - som skribenten av denna notis.

Tre skånska lag profilerades under den här sista utgivningsomgången av Match. Nämligen IFK Malmö, Malmö FF och Hälsingsborgs IF.

Intressant nog så var omslagspojkarna för skåneklubbarna - klubbarnas målvakter. Henry Christansson för IFK, Tore Svensson för MFF och Kalle Svensson för HIF.

"Chrishan" stod länge i skuggan av Kalle Svensson i HIF innan han flyttade till IFK.
Tore stod länge i samma skugga av Kalle Svensson men i landslaget. Det blev bara fyra A-landskamper för den av ursprunglige Falkenbergspelaren.
Kalle Svensson var större än störst både i Helsingborg och landslaget. 639 A-lagsmatcher i HIF mellan 1944-1962 och 73 landskamper.

Om dessa målvakter och andra skulle man kunna skriva spaltmil. Om tidningen Match kan konstateras att prenumerationsavgiften som morsan betalade in för 1962 aldrig återbetalades till undertecknad.

2022-10-27   Text: Bo Hulten Foto: Idrottsmuseet

På temat - "En bild säger mer än 1000 ord"

Här en bild av fotbollslaget vid Kronprinsens husarregemente - K7. Bilden tagen tidigt på 1900-talet - förmodligen år 1900.
K7:s fotbollslag här uppställt vid dess idrottsplats öster om regementsbyggnaderna. Ungefär där dagens Hästhagens IP ligger.
Här byggdes 1910 en officersmäss som efter regementets nedläggning 1927 förvandlades till Kronprinsens Restaurang. Mer känd som danspalatset Arena (nedlagt i mitten på 50-talet.

Klicka gärna på bilden och notera det grova gräset. Finlir på den mattan var nog omöjligt.
(foto Malmö Museer)

2022-10-30 Text: Bo Hulten Foto: SCIF

Owe Jonsson - en löpartragedi
Den 29 september 1962 - för några veckor sedan jämnt 60 år sedan - fick svensk idrott sorg. Den ytterst talangfulle löparen Owe Jonsson hade bara 13 dagar tidigare tagit EM-guld på 200m vid EM i Belgrad. Samma sommar slog han det svenska rekordet på distansen vid "Weltklasse" i Zurich - noterade 20.7.
Den här kvällen hade han lånat en PV 444 med blankslitna däck. Krockade på vägen mellan Alvesta och Växjö. Gjorde en omkörning och krockade med en mötande bil. Han dog på platsen.
Supertalangen Jonsson var vid tillfället bara 21 år och rankades fyra i världen på 200 meter det året. Owe Jonsson tävlade för IFK Växjö - men bör även minnas av oss skåningar. Kanske den störste sprinttalangen vi haft!

(foto SCIF)

2022-10-12 Text: Bo HUlten  Foto: Idrottsmuseet

Sportmaskotens debut i Malmö??
En bild kan säga mer än tusen ord. I Malmö Museums arkiv med idrottsbilder finns massor med bilder skapade av Malmöfotografen Otto Ohm (1884-1960). Den här bilden är från pingstafton 1947. På Malmö IP mötte då Malmö FF, det engelska ligalaget Blackpool i det årets första internationella match. Att bilden har blivit kvar och sparats berodde mycket på att den engelske målvakten hade en mascot i målet under matchen - något som inte var så ofta förekommande vid den tiden..
Som sagt - en bild säger mer än tusen ord !

När vi ännu är inne på ämnet sportmaskotar - så det första fotbolls-VM:et som hade en genomgående maskot - var VM i England 1966. Tidigare hade man visserligen haft diverse souvenirer i samband med mästerskap - men inte EN uttalad maskot. Läsekretsen kanske kan hjälpa oss med tidigare exempel på maskotar i samband med större idrottsevent.....

2022-10-24 Text: Bo Hulten  Bild: Bildbyrån

VM i fotboll 1958 - är en legendarisk svensk idrottsupplevelse. En upplevelse för oss som nation som kanske är det största som idrotten har skapat i detta land. Andra åsikter finns säkert....
Det finns naturligtvis andra idrottsbegivenheter som drabbat oss med samma magnitud - då tänker man på Ingemar Johanssons VM-seger i boxning, fotbollssommaren 1994, raden av Björn Borg-kopplingar och Stenmark-haussen. Men kanske är ändå just VM-58 det allra största.

För många var det så att den första TV:n hade inköpts precis innan just den här sommaren men också för att den stora generationen av 40- och 50-talister precis hade kommit till medvetande och för första gången fick uppleva något mer omskakande av "nationell lägereld" än Hylands Karusellprogram med Snoddas i högsätet och andra minnen.

VM-finalen och allt det där som skedde i kungliga huvudstaden kan vi lämna därhän och fokusera på vilka avtryck VM gjorde i vår landsända.

Malmö stod som värdar för fyra matcher.
Inledningsmatchen Västtyskland - Argentina. Tysk seger med 3-1 och alla tiders publikrekord på Stadion med 31.156 åskådare
I tredje omgången spelade Västtyskland - Nordirland. En match som slutade 2-2. En spelare som utmärkte sig i den matchen var Harry Gregg, Nordirlands målvakt.
Sedan spelades det en omspelmatch i Malmö mellan Nordirland - Tjeckoslovakien. Lagen hamnade på samma poäng i grundspelet och dåförtiden räknades inte målskillnad (annars hade tjeckerna gått vidare) Nu vann Nordirland omspelet efter förlängning, 2-1.
Sedan spelade man också en kvartsfinal i Malmö - den fjärde matchen. Västtyskland-Jugoslavien slutade 1-0 och bilden nedan är hämtad från den matchen.

På Olympia i Helsingborg spelades två matcher.
Västtyskland - Tjeckoslovakien 2-2 och Tjeckoslovakien - Argentina hela 6-1.
Tjeckerna var alltså vassa men förlorade två gånger mot Nordirland med uddamålet. Men den minnesgode kanske kommer ihåg att det gick bättre för tjeckerna fyra år senare. Det blev VM-final mot Brasilien den gången. Men det är en helt annan historia.
Fyra matcher i Malmö och två i Helsingborg innehöll det skånska VM-äventyret 1958.

Fotnot: Ytterligare två matcher spelades i den sydliga VM-gruppen. Detta skedde på Örjans Vall i Halmstad

Bilden nedan: Tyske Uwe Seeler sträcker ut i matchen mot Jugoslavien. Nr 9 i Jugoslavien var Vujadin Boškov - sedermera framgångsrik tränare för lag som Real Madrid, Feyenoord, Roma, Napoli och guldmakare i Sampdoria på 90-talet.
Foto: Bildbyrån

2022-10-19   Text: Bo Hulten Foto: Idrottsmuseet

MFF-orkestern
Vi som fick chansen att växa upp till fotbollskultur på Malmö Stadion under de sista åren på 50-talet och under 60-talet - minns förhandsunderhållningen med Malmö FF:s orkester. Men långt innan dessa tider så hade orkestern bildats och förgyllt tiden innan kick-off på Malmö IP. Därifrån är bilden nedan hämtad.

Tre klubbar i landet hade egen orkester - förutom MFF också AIK och Elfsborg. MFF-orkestern hade också andra uppdrag än att bara spela under MFF-matcherna - Första Maj arrangemang tex.

"Colonel Bogey" och ledmotivet ur filmen "Bron över floden Kwai" - var höjdpunkter i deras repertoar.

Vi som var i åldern 25+ och fanns på ståplats minns MFF-orkesterns framträdande i samband med den sk. snömatchen mot Wisla Kraków.i Europacupen 1979. Några snöbollskastsugna pojkar runt 20 år överöste orkestern med snöbollar under spelningen. Orkestern fick backa allt närmare huvudläktaren för att undkomma de kastglada glinas snöbollar. Men en fd. skol-DM mästare i "kast med liten boll" (googla ni under 50) - matades med snöbollar och fick orkestern att retirera in i ryttargången.
Om detta var slutet för MFF-orkestern eller om den fanns kvar senare kanske någon av våra rutinerade i läsekretsen kan upplysa om.
Med andra ord.....
När bildades orkestern och när lades den ner? Har du dessutom en eller annan bild för publicering eller något skriftligt inlägg så skulle det vara kul !!

(foto Gunnar Lundh och Malmö Museer)

2022-10-22  Text: Bo Hultén

Idag gör vi ett litet avsteg från Skåne när det gäller idrottshistoria
Vi berättar historien bakom mannen med hejarramsan "Heja Sverige friskt humör". Så här låter den!

Skådespelare, simmare och allkonstnär
En av de märkligaste människor som uppenbarat sig i idrottsvärlden i Sverige. Idag helt okänd men han var på många sätt en mycket intressant och unik person.
Född 1869 och den 26 september 2022 var det 153 år sedan han såg dagens ljus. Han blev den förste någonsin i svensk idrott som kunde kallas sig svensk mästare. Idrotten han segrade i var simning. Han skrev landets mest välkända hejarramsa och han var dessutom en firad teater - och filmskådespelare. Hans namn var Axel Hultman, i perspektivet en idrottsentreprenör som i dag hade välkomnats.
Här är historien om Axel Hultman...

Den 26 september 1869 såg han dagens ljus. Han föddes på Prästgårdsgatan 3, Maria Församling i Stockholm. Fastigheten där han såg dagens ljus kallades den ”Ehlerska huset”. Efter Hultman dagar i huset – blev det uppköpt av konstnären Christian Eriksson och släkten Eriksson har funnits i det sk. ”Konstnärshuset på Maria Prästgårsdgata” i tre generationer sedan dess. Fastigheten har sin egen historia med ett gårdshus från 1600-talet och med bakgård som rymmer en sällan skådad idyll.
Där skapades en oas av ovan nämnde Eriksson och Ragnar Östberg (stadshusarkitekten) - en skulpturpark som fortfarande står kvar. Men allt detta är som det brukar heta en helt annan historia.

Axel Hultman kom tidigt att bli en allätare i idrott. Han tävlade gärna på kälke. Det som idag skulle betecknas som rodel. Gärna i omgivningarna på Söder i Stockholm men också på senare dagar i Åre. Helst i mixedklasser. Han kvinnliga partner var då Ester Blenda Nordström (aktuell i Augustbelönad bok och utställning på Skarhults slott - hon var benämnd som Sverige första riktigt grävande kvinnliga journalist).
Skridskor var en annan idrott som han med glädje omhuldade. Han betade också av skridskosegling, bobsleigh, segling, rodd, skytte, motorsport men det var inom simningen som han skulle skriva in sig som den förste i sitt slag.
1882 hade den första kappsimningen ägt rum i Stockholm men det skulle dröja ett bra tag innan organiserade simtävlingar kom till stånd. Nio år senare skulle det första svenska mästerskapet äga rum. 9 augusti 1891. Sträckan som skulle simmas var 1000 meter. Från Stockholms Roddförenings brygg till Källhagen t.o.r. Detta lopp kunde Hultman vinna bekvämt med 15 sekunder.
Inte långt efter målgången i detta lopp efter simmades dagens andra gren. Hultman ställde upp i det också och kunde efter att ha blivit masserad, druckit ett stort glas bourgogne åter hoppa i vattnet och vinna detta mer sprinterbetonade lopp över 150 meter. Dubbla SM-guld första och enda tävlingsdagen.
Året efter åter tävlingarna om de svenska mästerskapsmedaljer. Då på 500 och 150 meter. Historien upprepade sig även om det satt hårt åt den här gången.
Efter detta fjärde SM-guld skulle Hultman lägga sin yllebaddräkt på den s.k.. hyllan och tävlade aldrig mer i simning. Fyra lopp, fyra SM-guld – en enastående simkarriär. Hans insatser för simningen fromma var dock inte slut där. Han återfanns som funktionär i samband med OS i Stockholm 1912 - både i simning och rodd. Efter SM-gulden 1892 var det teaterkarriären som han åts upp av mer och mer.
Han gick på Dramatens elevskola 1892-93 och verkade sedan på bl.a Svenska Teatern i Helsingfors, Vasateatern och Dramaten i Stockholm. Hans sisat teaterengagemang var på Södra teatern och Oscarsteatern fram till 1919. Efter detta så blev det tio år av filmer. Den första kom just 1919 - ” Sången om den eldröda blomman”. Det var en Mauritz Stiller-film med bl.a Lars Hansson och Axel Hultman i rollistan. Sammanlagt 21 filmer blev det. Axel Hultman slutade sitt aktiva liv 1935 vid 66 års ålder.
och hejarramsan då......
Hejarramsan då. Jo, inför fotbollslandskampen 1916 mellan Sverige och Danmark utlystes en tävling om att skapa en hejarramsa. Det här med hejarramsor hade smugit fram under sommar-OS 1912 och inför den nya traditionen med fotbollslandskamper mellan Sverige och Danmark under krigsåret 1916 tyckte man att det var dags att organisera detta på riktigt.
Axel Hultman vann tävlingen med sin ramsa ”Heja grabbar, friskt humör. Det är det som susen gör. Heja, heja, heja.”
Ramsan blev en succé. Inte bara för att den var så kort, kärnfull, lätt att lära sig utan också för att Sverige för första gången kunde vinna en fotbollslandskamp mot Danmark. 4-0 till blå/gult. Axel Hultman fick dessutom äran att leda hejarklacken från läktaren den dagen.

Bilden nedan visar hans memoarer. Gavs ut i 100 ex. Ett av exemplaren inhavs av skrivaren av dessa rader!

Ha en bra dag där ute - alla idrottsintresserade!

2022-10-21  Text: Bo Hultén  Foto: Idrottsmuseet

Skånska Skyttekungar

23 gånger har skånska fotbollsspelare vunnit skytteligan i Allsvenskan. Det tog fem säsonger efter allsvenskans start 1924 innan den förste skåningen vann skytteligan. Det var Harry Lundahl som stod för den bedriften. Harry som kom att kombinera sitt fotbollsspelande med journalistjobbet. Arbetade bl.a på Eskilstuna Kuriren, i Malmö som sportchef på Arbetet och i Göteborg på saligt avsomnade Handelstidningen. Han hann också sticka mellan som tränare i Malmö FF i början på 1940-talet. Harry var den förste i raden av skånska skyttekungar. Här är hela listan;

1928-29 Harry Lundahl, Helsingborgs IF 31 mål
1929-30 Harry Lundahl, Helsingborgs IF 26 mål
1932-33 Torsten Bunke, Helsingborgs IF 21 mål
1938-39 Ove Andersson, Malmö FF 16 mål
1939-40 Anders Pålsson, Helsingborgs IF 17 mål
1948-49 Carl-Johan Franck, Helsingborgs IF 19 mål
1949-50 Ingvar Rydell, Malmö FF 21 mål
1963 Bo Larsson, Malmö FF 17 mål
1964 Krister Granbom, Helsingborgs IF 22 mål
1965 Bo Larsson, Malmö FF 28 mål
1967 Dag Szepanski, Malmö FF 22 mål
1970 Bo Larsson, Malmö FF 16 mål
1977 Mats Aronsson, Landskrona BoIS 15 mål
1987 Lars Larsson, Malmö FF 19 mål
1988 Martin Dahlin, Malmö FF 17 mål
1993 Mats Lilienberg, Trelleborgs FF 18 mål
1998 Arild Stavrum, Helsingborgs IF 18 mål
2002 Peter Ijeh, Malmö FF 24 mål
2003 Niklas Skoog, Malmö FF 22 mål
2007 Razak Omotoyossi, Helsingborgs IF 14 mål
2010 Alexander Gerndt, Gefle IF/Helsingborgs IF 20 mål (8+12)
2011 Mathias Ranégie, BK Häcken/Malmö FF 21 mål (18+3)
2013 Imad Khalili, IFK Norrköping/Helsingborgs IF 15 mål (7+8)

mer fakta
97 gånger har skyttekungar utsetts i Allsvenskan
23,7 % har representerat en skånsk klubb i säsongsavslutningen.
23 skånska skyttekungar (skånsk =avslutat säsongen i en skånsk klubb)
11 spelandes för Malmö FF
10 spelandes för Helsingborgs IF
1 spelandes för Landskrona Bois
1 spelandes för Trelleborgs FF

14 spelare har vunnit Skytteligan mer än en gång.
Flest segrar har Gunnar Nordahl med 4 segrar.
Av skåningarna har Bosse Larsson 3 segrar, Harry Lundahl 2 och Mats Lilienberg 2 (en för Halmstad) Niklas Skoog 2 (en för V Frölunda)
Senaste ursprunglige - skånskfostrade skytteligasegraren är Mats Lilienberg.

Bilden - Harry Lundahl Helsingborgs IF

2022-10-10   Text: Bo Hultén Foto: Idrottsmuseet

Tre Malmöitiska Holmbergs med OS-guld
När man gräver i den skånska idrottshistorien så dyker det upp massor med intressanta personer. Dessa fynd är lite av att tillfredsställa sina arkeologiska intressen - om man nu skulle ha några sådana.
Ett namn man hittar i detta grävande är Carl Holmberg. På nätet finns inget foto av honom men väl av hans syskon. Dessa som inte skäms för sig idrottsligt, de heller. Carl Holmberg dyker upp som den förste svenske mästaren i friidrott - tävlandes för en skånsk förening.
Han var född i Malmö 1884 och som 19-åring - år 1903 vann han SM-guld i höjdhopp med 175 cm. Men det var inte nog med det - han vann också tresteget. Segerlängden där - var 12.38. Nämnas bör att han tävlade för IFK Malmö - på den tiden en pålitlig friidrottsförening.
Under de här åren runt 1903 hade han de svenska rekorden på både höjdhopp och tresteg.
Friidrotten skulle dock inte bli det som förde Carl Holmberg till de högsta idrottsliga höjderna. Han kom att gå den militära banan och 1908 så var han underlöjtnant vid Smålands artilleriregemente (A6 i Jönköping). Till de olympiska spelen det året - 1908 i London - kom han att tävla i truppgymnastik.
Han togs ut till den svenska OS-truppen i Truppgymnastik tillsammans bl.a med sina bröder Arvid och Oswald. Tillsammans (med många andra) vann de OS-guldet. Tre bröder om ett guld och samtliga med anor från Malmö.
Carl Holmberg representerade en Stockholmsförening runt OS 1908 men Arvid Holmberg tävlade för Malmö GFK.
Detta gjorde också brodern Oswald Holmberg dvs. representerade en förening i Stockholm. Denne Oswald hade varit med redan varit med på OS 1906 och deltagit då som gymnast men fick hoppa in i dragkampslaget. Utbytet av detta inhopp blev ett brons för det svenska femmannalaget.
Oswald vann guld 1908 med sina bröder i Truppgymnastik något som han skulle göra också i Stockholm 1912. Den gången dock utan sina bröder. Tre OS-medaljer till Oswald totalt.
Höjdhoppande mellanbrodern Carl fick ett kort liv. Redan året efter OS 1908 dog han.
Arvid som var lillebrodern i församlingen skulle bli välkänd i Malmö som stiftare och förste ordförande i Simklubben RAN.
Trippelmedaljören Oswald kom att syssla mycket med gymnastik, som lärare och som författare av läroböcker. Tre skånska OS-guldmedaljörer som också hittade andra stickspår i sina idrottsliv.

2022-10-06  Text: Bo Hulten  Foto: Bildbyrån

Skånsk volleyboll
Det finns massor med härliga idrotter att belysa ur skånsk synvinkel. Några av dessa får mer fokus än andra – speciellt i dagspress och för att inte tala om medier som TV/webb och radio.
En av idrotterna som länge har funnits i skymundan är volleyboll.
Man brukar kalla det världens snabbaste bollsport ibland. Spänstiga atleter, vältränade och oftast allroundkunniga idrottsmän/kvinnor – är i alla fall min erfarenhet.

I Skåne har vi ju numera, på damsidan, Europas bästa volleybollspelare – Isabelle Haak. Professionell i Italien men liksom sin syster Anna med starka rötter i Skåne.
Men det är inte bara Isabelle Haak som har skånskt ursprung i det senaste Volleybollandslaget. Fem spelare med ursprung i Skåne spelade med i EM 2021 när Sverige nådde den bästa prestationen som ett nordiskt lag har presenterat – nämligen kvartsfinal.
Julia Nilsson från Ystad VK – numera i Österrike
Rebecka Lazic från Svedala – numera spelande Frankrike
Anna Haak från Engelholm – spelande i Frankrike
Alexandra Lazic från Svedala – numera spelande Polen
Isabelle Haak från Engelholm – spelande i Italien
Fem av fjorton spelare med skånsk ursprung, Det skall vi skryta med!

Laget är direktkvalat till EM 2023 – som spelas 15 augusti till 3 september (i fyra olika länder) och med 24 deltagande lag.

Volleybollförbundet i Sverige bildades 1961 och vårt första EM-deltagande kom 1967. Första officiella SM-tävlingarna i vollyboll spelades 1962 – dvs fem år innan förbundet bildades.

Volleyboll har haft upp och nedgångar som sport i Sverige. Mellan 1987 till 1994 var herrlandslaget i världsklass. OS, VM och EM-slutspel under den här perioden med EM-silvret i Globen som största utropstecken.
Herrlandslaget är på väg uppåt igen men ligger en bit efter damerna. Sverige har på damsidan ett av de mest utvecklingsbara lagen i världen och kan mycket väl under de närmaste fem-åtta åren tas sig in i den absolut högsta nivån – i en av jordklotets största idrotter.
Ser vi ner på den skånska vollybollen och tittar på hur det har sett ut när det gäller deltagande i högsta serien genom tiderna (Elitserien/Allsvenskan) ser det ut så här:

Maratontabell damer
Plac. Klubb Säs. i högsta serien Spelar säsongen 22/23
1 Sollentuna VK 45 säsonger Elitserien
3 Engelholm VS 22 säsonger säsonger Elitserien
12 Svedala VBK 15 säsonger Div 1 södra
21* Malmö KFUM 6 säsonger Div 1 södra
29 Lunds VK (LUGI) 7 säsonger Elitserien
34* Malmö VS 5 säsonger
35* V-64 Malmö 3 säsonger
39 Örkelljunga 2 säsonger inget lag fn.
52 Landskrona VK 1 säsong nedlagd

Maratontabell herrar
Plac. Klubb Säs. i högsta serien Spelar säsongen 22/23
1 Sollentuna VK 58 säsonger Elitserien
4 Örkelljunga VK 29 säsonger Elitserien
23 Lunds VK (LUGI) 10 säsonger Elitserien
28* Malmö VS 7 säsonger Div 1 södra
29* Malmö FK 5 säsonger nedlagd
37* V-64 Malmö 3 säsonger nedlagd
56 Landskrona VK 1 säsong nedlagd
61# Ystads IF 1 säsong Div 2 södra

Förklaringar
# Numera Ystads Volley Boll Klubb
* Malmö FK och V-64 Malmö slogs samman till Malmö VS som i sin turs slogs samman med KFUM Malmö och blev Malmö VK
dvs alla Malmölagen har numera sin efterföljare i Malmö VK sedan 2018 och spelar i div 1 södra både för damer och herrar

Sollentuna finns med som riktkarl/dam för ledarlaget i Maratontabellen.

Nedan: Isabelle Haak från landslaget 2022 - foto Bildbyrån

2022-09-16  Text: Bo Hulten  Foto: Bildbyrån och Privat

Vi har skrivit tidigare om idrottsmän som har flera olika idrotter på meritlistan och som har dem på hög nivå. En av de mer udda kombinationerna står Michael Alpfors för.
Han startade som femåring med att simma. På vägen fram blev det 3 SM-guld i simning, svenskt rekord i bröstsim, EM-start 1993 och ett antal ytterligare SM-medaljer.
Sedan sadlade han om till fallskärmshoppare och den resan är inte slut ännu fast han passerat 50-årsstrecket och samlat på sig 16 SM-guld.
Läs gärna en längre artikel om Micke Alpfors på den här länken.
https://simma.nu/vad-h%C3%A4nde-sen/1-michael-alpfors

Ibland så bara måste man berätta en historia.
Har man snöat in på Idrottshistoria så är den här lilla berättelsen värd att veta. Problemet är kanske bara hur man skall få in den under epitet ”Skånsk Idrottshistoria” - men låt oss vända upp och ned på storyn för att nå dit.
Henning Muller vann 15 SM-guld i tennis. Tre av dem i singel resten i dubbel. Allra mest framgångsrik var han i mixeddubbel där tillsammans med Sigrid Frick vann 7 SM-titlar. Han deltog i två olympiska spel, 1912 i Stockholm och 1920 i Antwerpen. Henning föddes i Stockholm men slutade sina dagar i Västra Karup, i närheten av Båstad. Han dog 1980 och just hans koppling till Skåne via Båstad gör att denna historia platsar in på ”Skånsk Idrottshistorias” sida,
För det var så att på OS 1920 spelade Henning dubbel tillsammans med Olle Andersson och det gjorde man i Antwerpen. Nionde plats blev det. Olle Andersson, för övrigt från Gävle, vann ett SM-guld i singel och några i dubbel. Andersson var lite av en bohem och hade en talang för tennis som var lite utöver det vanliga. Under många år efter hans tenniskarriär gick ryktet om hans fantastiska spelförmåga och unika idrottsmannagärning.
Efter OS-starten 1920 så fick Olle Andersson en anställning på Klavreströms Bruk. Bruket tillverkade massor med olika produkter – men hade kaminer i gjutjärn som främsta meriter på sitt produktions-CV. Olle kom till Klavreström officiellt för att sköta brukspatronen räkenskaper men egentligen var det som tennistränare han skulle spela en roll.
Hans förmåga som bokhållare var inte riktigt på professionell nivå. Det sägs att han startade varje morgon med att öppna sin vänstra översta skrivbordslåda och titta ner i den några sekunder för att sedan stänga den och låsa densamma. Efter han avsked från jobbet några år senare bröt man upp lådan och där sägs ha legat en fasttejpad lapp där det stod " debet till vänster och kredit till höger" (eller om det var tvärtom.)
Men vad skulle han då göra som bokhållare för Ivar Ekströmer som var brukspatronen på Klavreströms bruk? Jo patron var gravt tennisintresserad och på sina ägor hade han ett sädesmagasin som var byggt på 1820-talet. Detta magasin var också likskjul och hade en del andra uppgifter i bygden och på bruket.
I detta magasin, på andra våningen lät han inreda det som kom att bli Sveriges första privata tennishall. Den kom att stå klar i början av 1920-talet och den är fortfarande i drift.
Här har det spelats tennisberömdheter som Gustav V som var du och bror med patron och som alla vet var en tennisdåre. Här har också på senare tid funnits matcher med Mats Wilander och under 2000-talet har Jonas Björkman tagit ett och annat brysselsteg här.
När man skulle måla golvet häromåret så togs ett stadigt grepp och tag i ett gammalt rykte att det skulle finnas dolda saker under ena långväggen. Einar Jolin, en av landets stora målare i början av förra seklet och samtida och kamrat med bl.a. Isacc Grünewald skulle ha gjort en målning som skulle finnas i hallen. Sagt och gjort. När man renoverade, plockade ner masonitskivorna längs ena långsidan kom det fram en 10 meter lång muralmålning av Jolin. Denna har nu blivit renoverad och pansarglas sitter framför så att halkande tennisspelare inte skall förstöra sig själva och målningen.
Bilderna som bifogas denna togs i slutet av augusti 2022 och vi kan konstatera att patronens bana kommer att stå sig många år framöver.
Vill du besöka det hela? Kontakta Klavreströms Samhällsförening och besök deras museum som ligger i våning 1.
Fotnot. Såg man filmen "Bokhandlaren som slutade bada" med Jarls Kulle och Margaretha Krook så kan man kanske komma ihåg scenen när fru Krook puttar in Kulle i en kamin och han får ett brännsår i ändan och där stod just "Klavreströms Bruk" (overifierad uppgift)

2022-08-12 Rext: Bo Hulten  Bild Malmo Rugby Club

Rugby har spelats sedan 1830-talet. Nästan tvåhundra år av tradition för ett spel som aldrig har vuxit sig riktigt stor i vårt land. De finns numera två varianter av rugby som spelas, Rugby Unions regler med 15-mannalag och det är dessa resultat som redovisas i denna artikel men det spelas dessutom Sjumannarugby. Samma sorts plan men olika speltid.
Rugby var en av de första olympiska boll idrotterna (vattenpolo var först) och fanns på det olympiska programmet år 1900 till 1924. Sen försvann sporten därifrån. Återkomsten var 2016 då Sjumannarugby eller som man säger internationellt- Rugby Seven kom tillbaka på det olympiska programmet 2016 (i Rio)
I Tokyo fanns återigen sporten med och måste anses ha rotat sig på det olympiska programmet nu.
Herrarna (ja vi återkommer med damer i senare artikel) spelade om sitt första SM-guld 1943. Då vann Stockholms-Göta men det har under åren blivit också skånska SM-guld. Malmö RC hade en storhetsperiod under 1960-talet och vann sex raka SM-guld. Trelleborgsklubben Pingvin kom att bli rugbyns svenska dominanter under 1990.

Man kan säga mycket om rugbyn som sport. Den är sällsynt stor i de gamla samväldesländerna men har också vuxit sig stark i Italien och Frankrike. Det anses vara en riktig gentlemannasport trots tuffa tag. Klena fotbollsspelare gör sig icke besvär.

Svenska Mästare (skånska lag) i rugby genom tiderna - herrar
1943 IK Göta Stockholm (första SM-guldet)
1959 Malmö RC Malmö
1962 Malmö RC Malmö
1963 Malmö RC Malmö
1964 Malmö RC Malmö
1965 Malmö RC Malmö
1967 Malmö RC Malmö
1991 Pingvin RC Trelleborg
1992 Pingvin RC Trelleborg
1993 Pingvin RC Trelleborg
1994 Pingvin RC Trelleborg
1995 Pingvin RC Trelleborg
1996 Pingvin RC Trelleborg
1997 Pingvin RC Trelleborg
1998 Pingvin RC Trelleborg
1999 Pingvin RC Trelleborg
2000 Pingvin RC Trelleborg
2003 Pingvin RC Trelleborg
2021 Stockholm Exiles RFC (senaste SM-guldet)

nedan lagbild av Malmö RC 2011 - foto MRC

2022-12-06  Text: Bo Hulten Foto: Bo Westergren

Skånsk idrottshistoria på yttersta nivå. Idag firade Gunnar Larsson att det var exakt 50 år sedan han vann OS-guldet på 400m medley.
Ett 30-tal inbjudna gäster fick lyssna till Gunnars livfulla berättelse i Stockholms Stadions innandömen, till levande bilder om sitt simmarliv, på dagen 50 år efter LOPPET. Två tusendelarnas race.
Bland gästerna Pålle förstås, Lars Eric Paulsson - Gunnars tränare i Malmö.
Förre förbundskaptenen Sven von Holst och nuvarande Martina Aronsson. Äldre simmarprofiler som före detta Europarekordhållerskan på 100m fritt Ann-Christin Hagberg,
OS-simmarna Bosse Westergren, Per-Ola Lindberg, Mats Svensson, Lars-Erik Bengtsson, Janne Lundin, simhopparen Göran Lundquist, idel ädel adel i och kring simbassängen. Och alpina legendaren Pernilla Wiberg, minsann! Plus en del annat folk som kände historiens vingslag i den gamla Olympiaborgen.
Läs gärna mer här: https://simma.nu/swe-nyheter/index

2022-08- 18  Text: Bo Hulten  Foto: Idrottsmuseet

Skåne har alltid varit handbollens skarpaste fäste i Sverige tillsammans med Göteborgsdistriktet. I Lund och Ystad har genom alla år handboll varit lagspelet nr 1 på herrsidan. Malmö och Kristianstad har varit lite mer svajigt och Helsingborg svajigt i kvadrat.Men i detta nådens år 2022 har alla dessa fem skånska städer representanter i högsta serien. YIF tappade lokalkollegan IFK nedåt i systemet men OV Helsingborg studsade uppåt. LUGI, HK Malmö och Kristianstad finns sedan länge med i spelet. Många goa derby att njuta av i de skånska handbollsmetropolerna den här säsongen.
Bilden ovan är snart 50 år. Från 1973 när Malmö och då i form av IFK gjorde bra ifrån sig. Tre av hjältarna i Baltiska Hallen den gången var Tommy Jansson, Bo Andersson, Göran Hård af Segerstad. Den 13 september startar Handbollsligan och första matchen ut är Di orange i Kristianstad mot Di vide från Ystad.

2022-08-12  Text: Bo Hulten  Foto:  Foto i svart/vitt från Ängelholmsbygdens Idrotthistoriska /Lars Carlsson

Det är dagarna 80 år sedan bilderna i den här notisen togs. Då arrangerades för första och enda gången Sim-SM i lång bana, i Ängelholm. På Simstadion nere vid nuvarande Klitterhus. En imponerande anläggning som var fullt modern för den tidens mått. Översiktsbilden är en privatbild tagen något år tidigare. Prisutdelningsbilden innehåller pristagarna Ingrid Thavelin, Eskiltuna, segraren Kerstin Åkerberg, IFK Stockholm, trean Kjerstin Sörensen, Malmö SS.
Om dessa pristagare kan sägas att Ingrids dotter Gunilla Lundberg vann fem SM-guld för Umeå. Gunilla gifte sig sedan med svenske mästaren på 100m fritt Svante Rasmusson. Denne tog ytterligare medaljer som OS-silvermedaljör i Modern Femkamp. Deras dotter Cecilia har varit SM-tvåa på 100 fjäril.
Segrarinna Kerstin Åkerberg är egentligen värd en egen historia. Men låt oss bara nämna att hon vann Masters-VM i simning år 2016 och då SR P1 en entimmesdokumentär om henne.
Trean Sörensen hade en pappa som länge var ordförande I Malmö Simsällskap.
Intressantast kanske prisutdelaren. Erik Bergvall. Simläraren på Ribban 1902-03. Stiftaren av Svenska Simförbundet 1904. Ordförande och stiftare av FINA det Internationella Simförbundet. Stadionchef i Stockholm under 30 år och författare till många OS- böcker - bla den från 1912.
Foto i svart/vitt från Ängelholmsbygdens Idrotthistoriska /Lars Carlsson

2022-08-12  Text: Bo Hulten   Foto Otto Ohm/ Malmö Muséer

Den 15 juli var det det exakt 75 år sedan en av Malmös största idrottsmän genom tiderna - Lennart Strand, MAI-löparen satte världsrekord på 1500 meter. Hans tid på Juli Spelen i Malmö kom att lyda på 3.43.0. Det innebar att han tangerade Gunder Häggs då gällande rekord. Tiden var egentligen aningen bättre, 3.42.90 - men vid den tiden noterade man inte ojämna tiondelar utan höjde upp till mer jämna 3.43.0.
Lennart Strand finns naturligtvis på Idrottens Walk of Fame i Malmö. Han valdes in och fick sin platta samtidigt som Zlatan Ibrahimovic. Dessutom fick han en väg uppkallad efter sig på Stadionområdet.
Historierna om Strand är många. De handlar om han dåliga tävlingsnerver, han stora musikalitet men kanske främst om han fjäderlätta steg. Som barn bodde jag granne med familjen Strand på Kristinelundsvägen och när man såg Lennart bege sig ut på en löprunda var det som han upphävde tyngdlagen. Lättare steg har aldrig skådats. Efter världsrekordet blev det ett OS-silver 1948, trots ett stort favoritskap - plus en handfull svenska mästerskapsmedaljer och EM-guldet från 1946 icke att förglömma.

2022-08-02  Text: Bo Hulten   Foto: SF

Det är inte alltid idrottarna som är det största minnet från ett mästerskap - detta apropå att EM i simning startar i Rom den 11 augusti 2022. (dessutom är det i dagarna 60 år sedan loppet gick)
Under EM-historien i simning har Sverige vunnit åtta lagkappsfinaler. Fyra för herrar och fyra för damerna. EM-historien startade 1926 och nu den 11 augusti 2022 är det start igen.
Denna gång i Rom. Den eviga staden.

De åtta segrarna är:
De åtta segrarna är:
1947 Monaco herrar 4x200m fritt
1950 Venedig herrar 4x200m fritt
1962 Leipzig herrar 4x200m fritt
1999 Istanbul damer 4x100m medley
2000 Helsingfors damer 4x100m medley
2000 Helsingfors damer 4x100m fritt
2008 Eindhoven herrar 4x100m fritt
2014 Berlin damer 4x100m fritt
Lagkapperna i EM-historien har satt sina spår. Guldet på 4x200m fritt är klassiskt men det kanske allra mest omtalade guldet och det med störst ikon-status är simningen i östtyska Leipzig 1962.
I denna ikonstatus finns några ingredienser som gör att laget har funnits med i snacket in i vår tid.

En av de bidragande orsakerna är att EM i simning 1962 var ett av de första simmästerskapen som televiserades i Sverige. Hösten 1961 hade simningen fått ett medialt genombrott genom att SvT sände Sex-Nationers tävlingen som gick i Malmö. Alla visste med ens vilka de bästa simmarna var i landet.
Två – att Per Ola Lindberg hade blivit den första USA-exporten inom simningen. Hans USA-träning var lika omskriven som de första svenskarna som spelade i NHL.
Tre - sedan var det den svenske expertkommentatorn, Birger Buhre som kommenterade tävlingarna tillsammans med Bengt Bedrup.

Kan också nämnas det var ju så att laget var väldigt jämnt också. En riktig laginsats. Bäst var ju egentligen Mats Svensson, Elfsborgssimmaren som simmade startsträckan. Per Ola var mer sprintinriktad och bättre på 100 meter och Hasse Rosendahl bättre på distanserna över 200 meter. Det stora lyftet i laget stod Lars Erik Bengtsson. Han liksom resten av laget simmade in på 2.04 på sin sträcktid.

Sverige hade fighten om segern med Frankrike. Fransoserna med storstjärnan Alain Gottvalles på sista sträckan och det klassiska som hände i loppets sista vändning, efter 750 meter var att Per Ola Lindberg voltvände. Det hade ingen svenska simmare gjort tidigare och detta kom att avgöra loppet. Dessutom fick den svenska TV-publiken veta det, nästan utan att man behövde mikrofoner. Birger Buhre reste sig upp i den skrangliga minimala Tv-Hytten och skrek på härligt skånska ”Han våååltvääänder” och resten är svensk idrottshistoria. Hytten blev efter detta mer eller mindre ”spinkeved” som vi säger på skånska.

Jag kan också fortfarande höra Bedrup på sin ”bedrupianska”, fråga Per Ola efter loppet – ”och du Peeerola ( man kunde bara ana bindestrecket) hur vågade du voltvända?”
Loppet har blivit klassiskt för främst två saker – Per Ola Lindbergs voltvändning och för Birger Buhres sätt att förmeddela detta till TV-publiken. Fram till dess hade de s.k. expertkommentatorerna inte tagit plats i TV-rutan men det kan med fog säga att Birger gjorde.

Herrarna som simmade lagkappen var Mats Svensson 2:04.4, Lars-Erik Bengtsson 2:04.6 , Hans Rosendahl 2:04.6 och Per-Ola Lindberg 2:04.8

Bilden på Bengt Bedrup och Birger Buhre (BB och BB) är från SM i Varberg 1961. (notera att bilden ser "modern ut". Bedrup i RayBan solglasögon, Birger i Bomberjacka och framför sig ser det ut som om man har en dator....)

2022-08-04  Text: Bo Hultén   Foto: SoGK Charlo

Damfotboll är alltid aktuellt. Kanske än mer i dessa sommardagar anno 2022. Vi har inte kommit till slutet av EM-turneringen i England och vi väntar när det här skrives - på semifinalen mellan England och Sverige i stålstaden Sheffield. En stad som en gång i tiden hade två herrlag i högsta serien - Sheffield U och Sheffield W. Men det är historia och nu skall vi ägna oss åt damfotbollens historia här på IMV:s sida.
Elva stycken skånska lag har spelat i högsta divisionen. En högsta division som startade 1978 och som 1988 blev det som kom att kallas Allsvenskan. Vi har i denna sammanställning tagit med ALLA skånska lag som spelat sedan 1978 och det ger en "skånsk" maratontabell som ser ut så här:

Plac-Klubb-Säs-Spel-Vun-Oavg-Förl Målsk Poäng
1 FC Rosengård 41 884 596 132 156 2370 – 929 1920
11 Kristianstad 29 620 202 116 302 841 – 1234 722
18 Stattena IF 13 258 110 43 105 458 – 475 373
24 Vittsjö GIK 10 218 75 56 87 296 – 315 281
27 Skabersjö IF 7 134 61 23 50 241 – 229 206
37 Lönsboda GIF 5 90 38 11 41 156 – 199 125
43 Hammenhögs IF 4 72 27 14 31 98 – 132 95
47 SoGK Charlo 4 72 26 7 39 131 – 162 85
51 IF Limhamn Bunkeflo 3 66 19 9 38 64 – 129 66
54 IFK Malmö 3 54 16 10 28 70 – 108 58
90 Askeröds IF 1 18 3 3 12 19 – 39 12

Lagen från placering 27 och nedåt (förutom Limhamn/Bunkeflo) spelade i högsta serien innan det blev benämnt Allsvenskan. I dagens allsvenska spelar Rosengård, Kristianstad och Vittsjö.
Notera att Rosengårds noteringar inkluderar MFF och LDB:s siffror och i Kristianstad innefattas också Wä IF:s poäng.
Bilden nedan föreställer Svarte-laget Charlos nuvarande damspelare. Man lirar inte i serie utan spelar i det man har organiserat som "Tösafotboll" med en hel fd elitspelare som är mellan 40 och 50 år.
För den som vill placera in fotbollshuvudstaden i Sverige bör veta att Maratonallsvenskan både på herrsidan och damsidan leds av Malmö-lag.....

2022-07-05  Text: Bo Hultén   Foto: SOK

Under fyra första Olympiska Spelen så var det svenska deltagandet ytterst begränsat och därmed också det skånska deltagandet. Idrotten dåförtiden var än mer Stockholmsfixerad än vad den är idag. Under spelen 1896, 1900, 1904 och 1906 deltog ytterst få svenskar – bara totalt 52 stycken.
Fördelningen per spel var:
1896 – en svensk,
1900 – tolv svenskar,
1904 – noll svenskar
1906 – trettionio svenskar.
Av dessa drygt femtio var fyra stycken födda i Skåne och bara en representerade en skånsk förening under spelen.
Låt oss ta dem i tur och ordning:
Emil Fick deltog i fäktning vid spelen 1900. Landskronasonen hade gått den militära banan som var vanligt dåförtiden om man skulle lyckas i idrott. Han blev sedermera Fäktförbundets ordförande.
August Nilsson var egentligen friidrottare men under OS 1900 deltog han också i ett svenskt/danskt kombinationslag – som vann OS-guld i dragkamp. Sveriges förste OS-guldmedaljör. Okej, det fanns bara ett lag att tävla emot och kombinationslaget lyckades vinna. Sedan gick man också en match mot ett amerikanskt lag men den matchen slutade i kaos då amerikanska åskådare hjälpte sitt lag att dra…. Nilsson kom från Trollenäs utanför Eslöv – en ort som han återvände till på sin ålders höst.

Oswald Holmberg aktiv i dragkamp och gymnastik. Född i Malmö och deltog i uppvisningsgrenen, dragkamp 1906 men blev sedan en klassiker genom att tillsammans med sina två bröder vinna OS-guld i truppgymnastik 1908. Holmberg liksom de två första ovan tävlade för Stockholmsklubbar.

Sedan den förste att tävla för en skånsk klubb, Malmö Simsällskap och som simhoppare. Han blev den förste ”riktige skånske olympierna” 1906 vid extraspelen som avhölls då. Gerlach Richter var av en känd Malmösläkt, där pappan Carl Herman startade och drev en fabrik som bland annat tillverkade käppar, ett inte ovanligt redskap i det sena 1800-talets Malmö. Pappan kom att kallas ”Käppa-Richter” och var väldigt framgångsrik. Utöver sin käppfabrik stod han som byggare till Ribersborgs kallbadhus. Därigenom kom sonen Gerlach in på simhoppningen och blev stans och Skånes förste OS-deltagare.
Källor: SOK, Privata källor för bilder, Malmösimningen 150 år
(klicka gärna på bilden så blir den större om du använder dator)

2022-06-15  Text: Bo Hultén  

Bangolfen kom till Sverige 1930 och den första banan byggdes i Skåne på sanatoriet i Vejbystrand - för patienterna. Den allra första banan i världen byggdes i USA i början av 20-talet.
Egentligen kom Bangolfen eller som många av oss kallar den, minigolfen - officiellt till Sverige 1931. Idéen hemsläpad av ett par hemvändande svenskar. Men dessa herrar visste inte att Skåne som vanligt hade varit först och att Vejby hade en bana sedan ett år tillbaka,
Denna bana förföll och på 2000-talet upptäckte den igen under rester av sly och buskar och nu har man plockat fram 10 hål av den gamla banan. Om detta kan du se och höra i SvT-klippet,
Idrottshistoria på sitt sätt.
Bangolfen är intressant idrott med mycket tekniska inslag.
Läs gärna mer om idrotten på Bangolfförbundets hemsida.

Se mer här - klick  (länk till svT)

2022-06-06  Text: Bo Hultén  Foto: Malmö Stadsarkiv

Allroundkunniga idrottsmän - dvs idrottare som deltagit och deltagit framgångsrikt i flera olika idrotter är det mindre gott om i 2000-talets "idrotts-sverige". Det var annat förr.
Den kanske mest bekante och mest framgångsrike som kan falla under detta epitet - är Gösta "Knivsta" Sandberg. Djurgårdaren som gjorde 52 fotbollslandskamper, 8 Ishockeylandskamper och dito 3 i bandy.

En annan framgångsrik djurgårdare med förmåga i många idrotter var Sven Tumba. Massor med landskamper i ishockey, en ynka landskamp i fotboll, vinnare av "Skandinaviska internationella matchspelsmästerskapet" i golf. Till skrönan om Tumba hör också att han skulle vunnit SM i vattenskidor - men sanningen är att han aldrig tävlat med dessa "laggar" på fötterna.

För att landa i vår del av världen så letar vi efter män och kvinnor som skulle kunna matcha dessa herrar. Finns dessa? Helst med tre idrotter på hög nivå.
Vi kanske kan locka med ett namn som förhoppningsvis också hittar in i IMV:s årsbok. Namnet Sven Malmfält. Svensk mästare i singel och dubbel - badminton. 1940-41. Tvåa i skytteligan av handbollsallsvenskan när han spelade i IFK Malmös gula tröja på 1940-50-talet. Fruktad kanoniär i SK Rans allsvenska vattenpololag och till detta skånsk juniormästare i simning.
Men finns det fler? Rannsaka ditt minne och kommentera gärna detta nedan!
Sven finns på den bifogade bilden längst upp till vänster. Tv. om honom en annan Malmö-bekanting Åke "Vavillni" Wihlney som blev TV-stjärna i slutet av journalistkarriären

Foto: AB TEXT & BILDER, MALMÖ - Malmö Stadsarkiv)

2022-05-02  Text: Bo Hulten  Bild

Historiska Idrottsanläggningar.
Runt om i Skåne finns det massor av idrottsanläggningar som har passerat "bäst-före-sista-datum" - åtminstone som idrottsanläggningar. Men för den sakens skull så kan de leva ett behagligt liv i andra former. En av dessa anläggningar är Ribersborgs Kallbadhus. Omtalat och lovordat av generationer av badare som badningen epicentrum i världen.
Men en gång i tiden så var detta en kvalifixcerad idrottsanläggning - värd för diverse mästerskap. "Ribban" invigdes 1898 och redan 1905 hölls här de första svenska mästerskapen i simning. SM i simning hade då några år i ryggen med sin officiella start 1899.

SM-tävlingarna skulle komma utanför storstaden Stockholm och efter en runda 1904 i Göteborgstrakten blev då Malmö värdar för SM. Efter de SSM-tävlingarna dröjde det ett antal år innan nationella tävlingar återigen kom till Malmö. Året var 1914 och Baltiska Spelen i idrott arrangerades parallellt med den Baltiska Utställningen.
SM i simning återkom till Malmö 1919 när Malmö Simsällskap firade sitt 50års jubileum och sista gången det arrangerads SM på Ribban var 1944. Det kom också att bli sista gången som nationella tävlingar simmades på det som officiellt kom att kallas Malmö Stadion när det var tävlingsdags.
1956 byggdes SImhallsbadet på Regementsgatan och simtävlandet kom av sig av naturliga orsaker och "Ribban" fick övergå till att enbart vara en "lisa för kropp och själ" för Malmöborna.
(Bilden från Baltiska utställningen 1914. Start för herrarnas 1500m fritt i den 33 1/3 meter långa bassängen) 

2022-05-12  Text: Bo Hultén  Foto: Lasse Wahlund

Sven Melander är en av många gäster vi har haft på IMVs frukostmöten under årens lopp. Sven var ju starkt kopplad till mycket inom musik, nöjesliv men inte minst idrotten i sin födelsestad. Här på en bild efter segermatchen i SDS Cupen i ishockey 1964. När han var gäst hos oss blev samtalet inte klart och han lovade att komma tillbaka ytterligare en gång för att fylla i våra kunskapsluckor om honom. Mycket kom mellan, jobb, cancerbehandlingar och en pandemi. Nu är Sven bortgången och vi får inte den "andraseerve" med Melander som vi önskat.Men vill du lyssna på Sven igen? Lyssna då på Podcasten Värvet. En dryg timme med honom om livet, vad det skullel stå på hans gravsten och mycket annat.
Kristoffer Triumf heter programledaren och podden hittar du här:
https://open.acast.com/.../6246ab9cb1473a0014add71b.mp3

2022-04-27  Text: Bo HUlténn Foto: Tradera

Nils Middelboe är en man med några märkvärdiga detaljer runtom sig.
Han föddes i Brunnby (strax norr om Höganäs) 1887. Flyttade till Danmark redan som fyraåring 1891. Debuterade i det danska fotbollslandslaget under London-OS 1908, fortfarande som svensk medborgare. Gjorde det första målet i den första officiella landskamp som Danmark spelade någonsin. Motståndare var Frankrike. Skrev 1913 kontrakt med Newcastle men hann aldrig debutera innan han skrev på för Chelsea - där han kom att spela fram till 1923. Hela tiden som amatör. Han kom att bli den förste "overseas player" som nätade för Chelsea.
En anmärkningsvärd insats av en påg från lilla Brunnby på Kullahalvön.
En liten del av skånsk idrottshistoria.
Gilla denna sidan så kommer det historier fler efterhand.