Ibland kan det vara skönt att minnas tillbaka - detta är också Idrottshistoria - stor Idrottshistoria fast för inte så länge sedan..... Deltagarna har inte så mycket till skånsk idiom men Skåne är bas för mycket hästsport i v¨årt land.


Om att vinna - OS-guld. Från sista dagen på OS i Tokyo.

Det är en dag kvar på OS 2021 och Sverige har tagit två guld och sex silver. De två gulden har vunnits av favoriter i respektive grenar. Diskus-Ståhl och Mondo med staven.
Nu gäller det hästsport och final för banhopp ningslaget. När det gäller banhoppningslandslaget så har man skapat sitt favoritskap under OS. Fram tills idag helt felfria.
Efter att ha följt ridsportens blå band under OS 2021 dvs. laghoppningen måste jag säga att jag är imponerad. Djupt imponerad.
Imponerad av allt runt hopplaget - hästarna, ryttarna, hästskötarna, av deras gameplan men också av de utomordentliga kommentatorerna i Discovery och i Sveriges Radio. Radiopratarna Christian Olsson och Maria Gretzer är redan klassiska med sitt snack. De bägge talar i mun på varandra i sin rena upphetsning. Maria rättar Christian utanför alla gränser för vad som är tillåtet. Olssons metaforer är bättre än någonsin och det liknar inget man hört tidigare. Galet, skruvat och underbart härligt. I Discovery var det Henrik Johnsson och Linda Heed som förde snacket. Henrik coolare än någon annan svensk man som har kommenterat sin fru på väg till OS-guld. Bara det en bedrift. Linda Heed precis den expertkommentator man vill ha. Superkunnig men också engagerad. Hennes avslutningstjut från bunkern i Värtahamnen kunde inte varit bättre om hon hade stått i vattengraven på ryttarstadion i Tokyo.
Man kan skämta om vem som är bäst, hästen eller ryttaren när det kommer till Jerringpris och annat. När man skalar ner prestationen i sina beståndsdelar så är det summan av alla detaljer som är grunden till framgången. Banhoppning är ingen social verksamhet och eller ett under av jämställdhet - som vem som helst kan deltaga i. Hästarna ägs av multimiljonärer. Spelet runt dessa är "Big business". Ryttarna har jätteanläggningar och personal som måste klaffa maximalt för att de stora resultaten skall komma.
Malin Bayard gör sitt femte OS, tar sin andra medalj. Har haft en backning som har kostat miljoner men ändå är Malin bara en människa som måste jobba hårdare än många andra för att nå sina mål och inte tumma en sekund på det hon vill. Längst inne hos henne finns en liten hästtokig tjej som drömt om den här stunden - ända sedan hon kunde säga ordet ponny och den här dagen på OS 2021 står hon där tillsammans med eleganten Peder Fredricsson och idrottsmannen Henrik van Eckerman och vinner ett OS-guld.
Ett OS-guld som samma medalj som man vinner i skateboard och brottning och visar att man helt enkelt bäst i världen. Åtminstone den här dagen. Kanske är värdet på andra sidan lite högre när det vinns i lagtävlingen för banhoppning än guldet för en gångare eller tyngdlyftare. Men ändå är det på något sätt lika stort för det där lilla barnet inom dig. Det som har drömt ett helt liv efter att få vara bäst. Det svenska ryttarguldet med skånska inslag är stort och mycket välförtjänt.

Text Bo Hultén
Bild: Bildbyrån

Ibland står idrottshistorien precis bredvid..... (fast utan skånskt inflytande)

Gamla hjältar dör aldrig
Vi som är jämnåriga med den här mannen kommer alltid att förundras över hans insatser i simbassängen. Han simmade hem 9 stycken OS-guld i simning. Sju av dem vid OS i München 1972 men också två stycken vid OS i Mexiko City fyra år tidigare. Han är född 1950 och fram till Mike Phelps-eran har vi alltid snackat om honom som den störste alla tider. Hans namn, Mark Spitz.

Spitz vars familj kom från Ryssland och Ungern och var av judisk härkomst flyttade tidigt i Marks liv till Hawaii där han mer eller mindre växte upp på Waikiki Beach varje dag. När han var sex år gammal flyttade familjen tillbaka till Kalifornien och han gick m ed i Arden Hills Swim Club. Redan som 10 åring höll han 17 stycken åldersklassrekord i USA. På high-schoool nivå var det den klassiske tränaren George Haines som gällde och Santa Clara.
Framgångarna kom tidigt och redan som 15åring deltog han Maccabiah Games i Israel och vann 4 guldmedaljer. Han återvände till Israel och deltog i dessa tävlingar - vann ytterligare sex medaljer 1969 och har utsetts till Maccabiah Games störste idrottsman genom tiderna. Inför OS 1968 hade han slagit tio världsrekord och hans målsättning var att vinna 5-6 guld. Men av det blev det intet. Två guld i lagkapper och sedan individuell silver och bronsmedalj. På 100m fjärilsim fick han stryk av landsmannen Doug Russell och det smärtade. Inför OS 1972 var målsättningen densamma. Sex guld men den gången gick han i land med uppgiften. Ja det blev ännu bättre när han simmade hem sju medaljer av den ädlaste modellen. 100-200 frisim, 100-200 fjäril och tre lagkapper. Dessutom världsrekord i samtliga grenar.

Som 41-åring erbjöds Spitz en miljon dollar om han lyckades kvala in till OS 1992. Han antog utmaningen, simmade nästan lika fort som den gången 20 år innan men kvalade inte in till spelen -92.
Spitz hade under hela sin karriär en rejäl mustasch. Man tjatade alltid på honom och bad honom raka av sig den men han vägrade. Mustaschen satt på plats ända fram till han blev gråhårig och då tog han mod till sig och tog bort den. Det har han aldrig ångrat.

Värdelöst vetande om Spitz mustasch är att den, eftersom han var den förste som fick ett rejält kontrakt med Arena, blev i stiliserad form Arena loggo. En logga som fortfarande finns kvar. Tänk på det, alla ni som har Arenautrustning, Mark Spitz ande svävar över dina kläder.

Text/foto: Bo Hultén

Idag, den 28 april 1923
Idag, den 28 april 1923 - för exakt 100 år sedan - öppnades Wembley Stadium i London. Då världens största sportarena för fotboll. Man hade sålt 126.047 biljetter till invigningsmatchen men det visade sig att intresset var klart större. Ungefär 75.000 personer tog sig in på arenan utan att betala och på bilderna syns tydligt vilket kaos det var på arenan.

På plan då? Jo det var den engelska FA-cup finalen som skulle spelas. Först hade man tänkt att utrymma arenan men polisledningen misstänkte att det skulle bli upplopp och finalmatchen spelades verkligen. Match mellan Bolton Wanderers och West Ham United. Matchen kunde spelas och såg Bolton som segrare med 2-0-
Mer än 1000 personer skadades i tumultet.
Bolton kom att vinna ytterligare två FA-cup finaler under 20-talet och den fjärde segern tog man 1958 genom att vinna över Manchester United.

Klubben var 1946 inblandad i en av brittisk fotbolls största tragedier när 33 åskådare dödes i en hemmamatch. Detta i den sk. "Burnden Park disastern"
Fotbollsmässigt och i skrivande stund håller laget till i tredje divisionen i England och ligger sexa i den serien.

Text: Bo Hulten
Foto: Okänt

En idrottshistorisk byggnad - i Stockholm
Den här dagen beger vi oss också utanför Skånes hank och stör för att begrunda en idrottshistorisk byggnad. Nämligen Sportpalatset i Stockholm.
Om den här byggnaden finns nämligen mycket att säga. Den byggnad jag talar om är den till vänster på bilden,
Till höger ligger det sk St Erikpalatset (byggt 1909).
Byggnaderna finns i Stockholm och i Sportpalatset som byggdes 1929 har bl.a funnits:

Sveriges första inomhus 50 meters bassäng, bowlinghall, tennisbanor, teater med plats för 600 personer, Polarstudion där Abba Spelade in sina skivor, bio och mycket annat.

Överst i tornet hade Bruno Liljefors sin ateljé och allra överst sitter "fisken" som fortfarande är Svenska Simförbundet symbol.

Ja det är många bilder och text att läsa - så jag får be dig klicka på länken nedan för att hitta allt om detta. Svensk Idrottshistoria på sitt eget lilla vis.

https://simma.nu/m%C3%A4sterskap.../sportpalatset-37117487

Text: Bo Hultén
Bilder: Stockholmskällan, Idrottsmuseet, Bo Hulten

2023-01-28   Text Bo Hultén

bland kan man inte undanhålla sina läsare en historia.....
Idag skall vi bege oss långt iväg från den skånska idrottshistorien. Vi skall ta oss ända bort till USA. Det är en händelse som utspelade sig för nästan exakt 100 år sedan.
Frank Hayes skulle 1923 bli historisk inom sitt gebit på ett sätt som han aldrig hade tänkt sig.
Hayes jobbade med hästar på Belmont Park. Galopparenan som är belägen strax öster om New York. Han föddes 1901 och hade sysslat med hästar nästan i hela sitt liv och hade som profession hästträning- och skötsel på visitkortet. Han hade aldrig vunnit ett lopp när han satte sig upp på hästen "Sweet Kiss" den här söndagen i juni 1923.
Efter drygt halva loppet inträffade det som han kom att bli historisk för. Han fick en hjärtinfarkt och dog i sadeln. Men han satt kvar i sadeln under hela loppet och korsade mållinjen ett huvud före tvåan i loppet och vann därmed. Eftersom han satt kvar i sadeln efter målgång dömdes han som segrare och kom att bli den förste och hittills ende som vunnit ett hästlopp som död jockey.
Säkert en notering i idrottshistorien som han aldrig hade velat erövra.
Hayes begravdes tre dagar senare i sin jockeydress och hästen Sweet Kiss gjorde aldrig mer ett lopp. ”Sweet Kiss of Death” blev hästens smeknamn som länge den levde.
(fotot taget strax innan målgången i det aktuella loppet)

2022-11-26  Text Bo Hultén

Idag gör vi ett undantag från den skånska idrottshistorien.

Känner du igen herrarna till höger på bilden nedan? I filmsammanhang hette dom Bud Spencer och Terence Hill. De bägge var de ledande i de sk. Trinityfilmerna - det som kom att kallas Spagetti-Västern-filmer. Italienska västerfilmer med amerikansk dubbning
Mannen till vänster på bilden är samme Bud Spencer - men som simmare bar han sitt eget namn, nämligen Carlo Pedersoli. Han var född den 31 oktober 1929 i Neapel och levde fram till 2016 då dog i den eviga staden - Rom.
Han hade många strängar på sin lyra. Han var doktor i juridik, olympier, skådespelare, manusförfattare, musiker, affärsman och politiker. Han hade även flygcertifikat för helikopter samt för flygplan i linjetrafik. Inte illa av en grabb född i Neapel i nådens år 1929.

Jag (författaren av denna notis) hade nöjet att möta honom under VM i simning 2009 - i Rom. Han satt på VIP-läktaren bara några meter ifrån mig när jag kommenterade tävlingarna på Eurosport och jag förstod vem han vara när han senare under tävlingarna delade ut priser till medaljörerna. Dagen innan hade en annan celebritet agerat prisutdelare nämligen Gina Lollobrigida. Hon satt på samma plats som Spencer och tittade på mig när jag reste mig upp som TV-kommentator och ylade en aning mer än de andra. Sarah Sjöström vann nämligen sitt första VM-guld den dagen.

Bud Spencer, föddes som Carlo Pedersoli som sagt,. Skådespelare - med 62 roller på sitt CV - och filmskapare (regissör, producent och manusförfattare), som medverkat i ett stort antal filmer och tv-serier. Hans filmdebut skedde som statist i storfilmen Quo Vadis (nominerad till åtta Oscars men de fick lämna galan tomhänta) från 1951 med Robert Taylor och Deborah Kerr. Internationellt sett är Trinityfilmerna, ihop med den gode vännen Terence Hill (Mario Girotti), de mest kända.
1950 blev han förste italienare som simmade under minuten på 100m fritt. På OS 1952 och 1956 nådde han semifinal på 100m fritt. Han blev också nationell mästare i vattenpolo flera gånger med sin klubb Lazio.
En idrottare att minnas kanske mest för sitt dråpliga spel i rollen som Bud Spencer i Trinityfilmerna.

2022-10-30 Text: Bo Hulten Foto: SCIF

Owe Jonsson - en löpartragedi
Den 29 september 1962 - för några veckor sedan jämnt 60 år sedan - fick svensk idrott sorg. Den ytterst talangfulle löparen Owe Jonsson hade bara 13 dagar tidigare tagit EM-guld på 200m vid EM i Belgrad. Samma sommar slog han det svenska rekordet på distansen vid "Weltklasse" i Zurich - noterade 20.7.
Den här kvällen hade han lånat en PV 444 med blankslitna däck. Krockade på vägen mellan Alvesta och Växjö. Gjorde en omkörning och krockade med en mötande bil. Han dog på platsen.
Supertalangen Jonsson var vid tillfället bara 21 år och rankades fyra i världen på 200 meter det året. Owe Jonsson tävlade för IFK Växjö - men bör även minnas av oss skåningar. Kanske den störste sprinttalangen vi haft!

(foto SCIF)

2022-10-22  Text: Bo Hultén

Idag gör vi ett litet avsteg från Skåne när det gäller idrottshistoria
Vi berättar historien bakom mannen med hejarramsan "Heja Sverige friskt humör". Så här låter den!

Skådespelare, simmare och allkonstnär
En av de märkligaste människor som uppenbarat sig i idrottsvärlden i Sverige. Idag helt okänd men han var på många sätt en mycket intressant och unik person.
Född 1869 och den 26 september 2022 var det 153 år sedan han såg dagens ljus. Han blev den förste någonsin i svensk idrott som kunde kallas sig svensk mästare. Idrotten han segrade i var simning. Han skrev landets mest välkända hejarramsa och han var dessutom en firad teater - och filmskådespelare. Hans namn var Axel Hultman, i perspektivet en idrottsentreprenör som i dag hade välkomnats.
Här är historien om Axel Hultman...

Den 26 september 1869 såg han dagens ljus. Han föddes på Prästgårdsgatan 3, Maria Församling i Stockholm. Fastigheten där han såg dagens ljus kallades den ”Ehlerska huset”. Efter Hultman dagar i huset – blev det uppköpt av konstnären Christian Eriksson och släkten Eriksson har funnits i det sk. ”Konstnärshuset på Maria Prästgårsdgata” i tre generationer sedan dess. Fastigheten har sin egen historia med ett gårdshus från 1600-talet och med bakgård som rymmer en sällan skådad idyll.
Där skapades en oas av ovan nämnde Eriksson och Ragnar Östberg (stadshusarkitekten) - en skulpturpark som fortfarande står kvar. Men allt detta är som det brukar heta en helt annan historia.

Axel Hultman kom tidigt att bli en allätare i idrott. Han tävlade gärna på kälke. Det som idag skulle betecknas som rodel. Gärna i omgivningarna på Söder i Stockholm men också på senare dagar i Åre. Helst i mixedklasser. Han kvinnliga partner var då Ester Blenda Nordström (aktuell i Augustbelönad bok och utställning på Skarhults slott - hon var benämnd som Sverige första riktigt grävande kvinnliga journalist).
Skridskor var en annan idrott som han med glädje omhuldade. Han betade också av skridskosegling, bobsleigh, segling, rodd, skytte, motorsport men det var inom simningen som han skulle skriva in sig som den förste i sitt slag.
1882 hade den första kappsimningen ägt rum i Stockholm men det skulle dröja ett bra tag innan organiserade simtävlingar kom till stånd. Nio år senare skulle det första svenska mästerskapet äga rum. 9 augusti 1891. Sträckan som skulle simmas var 1000 meter. Från Stockholms Roddförenings brygg till Källhagen t.o.r. Detta lopp kunde Hultman vinna bekvämt med 15 sekunder.
Inte långt efter målgången i detta lopp efter simmades dagens andra gren. Hultman ställde upp i det också och kunde efter att ha blivit masserad, druckit ett stort glas bourgogne åter hoppa i vattnet och vinna detta mer sprinterbetonade lopp över 150 meter. Dubbla SM-guld första och enda tävlingsdagen.
Året efter åter tävlingarna om de svenska mästerskapsmedaljer. Då på 500 och 150 meter. Historien upprepade sig även om det satt hårt åt den här gången.
Efter detta fjärde SM-guld skulle Hultman lägga sin yllebaddräkt på den s.k.. hyllan och tävlade aldrig mer i simning. Fyra lopp, fyra SM-guld – en enastående simkarriär. Hans insatser för simningen fromma var dock inte slut där. Han återfanns som funktionär i samband med OS i Stockholm 1912 - både i simning och rodd. Efter SM-gulden 1892 var det teaterkarriären som han åts upp av mer och mer.
Han gick på Dramatens elevskola 1892-93 och verkade sedan på bl.a Svenska Teatern i Helsingfors, Vasateatern och Dramaten i Stockholm. Hans sisat teaterengagemang var på Södra teatern och Oscarsteatern fram till 1919. Efter detta så blev det tio år av filmer. Den första kom just 1919 - ” Sången om den eldröda blomman”. Det var en Mauritz Stiller-film med bl.a Lars Hansson och Axel Hultman i rollistan. Sammanlagt 21 filmer blev det. Axel Hultman slutade sitt aktiva liv 1935 vid 66 års ålder.
och hejarramsan då......
Hejarramsan då. Jo, inför fotbollslandskampen 1916 mellan Sverige och Danmark utlystes en tävling om att skapa en hejarramsa. Det här med hejarramsor hade smugit fram under sommar-OS 1912 och inför den nya traditionen med fotbollslandskamper mellan Sverige och Danmark under krigsåret 1916 tyckte man att det var dags att organisera detta på riktigt.
Axel Hultman vann tävlingen med sin ramsa ”Heja grabbar, friskt humör. Det är det som susen gör. Heja, heja, heja.”
Ramsan blev en succé. Inte bara för att den var så kort, kärnfull, lätt att lära sig utan också för att Sverige för första gången kunde vinna en fotbollslandskamp mot Danmark. 4-0 till blå/gult. Axel Hultman fick dessutom äran att leda hejarklacken från läktaren den dagen.

Bilden nedan visar hans memoarer. Gavs ut i 100 ex. Ett av exemplaren inhavs av skrivaren av dessa rader!

Ha en bra dag där ute - alla idrottsintresserade!