2023-01-28   Text Bo Hultén

bland kan man inte undanhålla sina läsare en historia.....
Idag skall vi bege oss långt iväg från den skånska idrottshistorien. Vi skall ta oss ända bort till USA. Det är en händelse som utspelade sig för nästan exakt 100 år sedan.
Frank Hayes skulle 1923 bli historisk inom sitt gebit på ett sätt som han aldrig hade tänkt sig.
Hayes jobbade med hästar på Belmont Park. Galopparenan som är belägen strax öster om New York. Han föddes 1901 och hade sysslat med hästar nästan i hela sitt liv och hade som profession hästträning- och skötsel på visitkortet. Han hade aldrig vunnit ett lopp när han satte sig upp på hästen "Sweet Kiss" den här söndagen i juni 1923.
Efter drygt halva loppet inträffade det som han kom att bli historisk för. Han fick en hjärtinfarkt och dog i sadeln. Men han satt kvar i sadeln under hela loppet och korsade mållinjen ett huvud före tvåan i loppet och vann därmed. Eftersom han satt kvar i sadeln efter målgång dömdes han som segrare och kom att bli den förste och hittills ende som vunnit ett hästlopp som död jockey.
Säkert en notering i idrottshistorien som han aldrig hade velat erövra.
Hayes begravdes tre dagar senare i sin jockeydress och hästen Sweet Kiss gjorde aldrig mer ett lopp. ”Sweet Kiss of Death” blev hästens smeknamn som länge den levde.
(fotot taget strax innan målgången i det aktuella loppet)

2022-11-26  Text Bo Hultén

Idag gör vi ett undantag från den skånska idrottshistorien.

Känner du igen herrarna till höger på bilden nedan? I filmsammanhang hette dom Bud Spencer och Terence Hill. De bägge var de ledande i de sk. Trinityfilmerna - det som kom att kallas Spagetti-Västern-filmer. Italienska västerfilmer med amerikansk dubbning
Mannen till vänster på bilden är samme Bud Spencer - men som simmare bar han sitt eget namn, nämligen Carlo Pedersoli. Han var född den 31 oktober 1929 i Neapel och levde fram till 2016 då dog i den eviga staden - Rom.
Han hade många strängar på sin lyra. Han var doktor i juridik, olympier, skådespelare, manusförfattare, musiker, affärsman och politiker. Han hade även flygcertifikat för helikopter samt för flygplan i linjetrafik. Inte illa av en grabb född i Neapel i nådens år 1929.

Jag (författaren av denna notis) hade nöjet att möta honom under VM i simning 2009 - i Rom. Han satt på VIP-läktaren bara några meter ifrån mig när jag kommenterade tävlingarna på Eurosport och jag förstod vem han vara när han senare under tävlingarna delade ut priser till medaljörerna. Dagen innan hade en annan celebritet agerat prisutdelare nämligen Gina Lollobrigida. Hon satt på samma plats som Spencer och tittade på mig när jag reste mig upp som TV-kommentator och ylade en aning mer än de andra. Sarah Sjöström vann nämligen sitt första VM-guld den dagen.

Bud Spencer, föddes som Carlo Pedersoli som sagt,. Skådespelare - med 62 roller på sitt CV - och filmskapare (regissör, producent och manusförfattare), som medverkat i ett stort antal filmer och tv-serier. Hans filmdebut skedde som statist i storfilmen Quo Vadis (nominerad till åtta Oscars men de fick lämna galan tomhänta) från 1951 med Robert Taylor och Deborah Kerr. Internationellt sett är Trinityfilmerna, ihop med den gode vännen Terence Hill (Mario Girotti), de mest kända.
1950 blev han förste italienare som simmade under minuten på 100m fritt. På OS 1952 och 1956 nådde han semifinal på 100m fritt. Han blev också nationell mästare i vattenpolo flera gånger med sin klubb Lazio.
En idrottare att minnas kanske mest för sitt dråpliga spel i rollen som Bud Spencer i Trinityfilmerna.

2022-10-30 Text: Bo Hulten Foto: SCIF

Owe Jonsson - en löpartragedi
Den 29 september 1962 - för några veckor sedan jämnt 60 år sedan - fick svensk idrott sorg. Den ytterst talangfulle löparen Owe Jonsson hade bara 13 dagar tidigare tagit EM-guld på 200m vid EM i Belgrad. Samma sommar slog han det svenska rekordet på distansen vid "Weltklasse" i Zurich - noterade 20.7.
Den här kvällen hade han lånat en PV 444 med blankslitna däck. Krockade på vägen mellan Alvesta och Växjö. Gjorde en omkörning och krockade med en mötande bil. Han dog på platsen.
Supertalangen Jonsson var vid tillfället bara 21 år och rankades fyra i världen på 200 meter det året. Owe Jonsson tävlade för IFK Växjö - men bör även minnas av oss skåningar. Kanske den störste sprinttalangen vi haft!

(foto SCIF)

2022-10-22  Text: Bo Hultén

Idag gör vi ett litet avsteg från Skåne när det gäller idrottshistoria
Vi berättar historien bakom mannen med hejarramsan "Heja Sverige friskt humör". Så här låter den!

Skådespelare, simmare och allkonstnär
En av de märkligaste människor som uppenbarat sig i idrottsvärlden i Sverige. Idag helt okänd men han var på många sätt en mycket intressant och unik person.
Född 1869 och den 26 september 2022 var det 153 år sedan han såg dagens ljus. Han blev den förste någonsin i svensk idrott som kunde kallas sig svensk mästare. Idrotten han segrade i var simning. Han skrev landets mest välkända hejarramsa och han var dessutom en firad teater - och filmskådespelare. Hans namn var Axel Hultman, i perspektivet en idrottsentreprenör som i dag hade välkomnats.
Här är historien om Axel Hultman...

Den 26 september 1869 såg han dagens ljus. Han föddes på Prästgårdsgatan 3, Maria Församling i Stockholm. Fastigheten där han såg dagens ljus kallades den ”Ehlerska huset”. Efter Hultman dagar i huset – blev det uppköpt av konstnären Christian Eriksson och släkten Eriksson har funnits i det sk. ”Konstnärshuset på Maria Prästgårsdgata” i tre generationer sedan dess. Fastigheten har sin egen historia med ett gårdshus från 1600-talet och med bakgård som rymmer en sällan skådad idyll.
Där skapades en oas av ovan nämnde Eriksson och Ragnar Östberg (stadshusarkitekten) - en skulpturpark som fortfarande står kvar. Men allt detta är som det brukar heta en helt annan historia.

Axel Hultman kom tidigt att bli en allätare i idrott. Han tävlade gärna på kälke. Det som idag skulle betecknas som rodel. Gärna i omgivningarna på Söder i Stockholm men också på senare dagar i Åre. Helst i mixedklasser. Han kvinnliga partner var då Ester Blenda Nordström (aktuell i Augustbelönad bok och utställning på Skarhults slott - hon var benämnd som Sverige första riktigt grävande kvinnliga journalist).
Skridskor var en annan idrott som han med glädje omhuldade. Han betade också av skridskosegling, bobsleigh, segling, rodd, skytte, motorsport men det var inom simningen som han skulle skriva in sig som den förste i sitt slag.
1882 hade den första kappsimningen ägt rum i Stockholm men det skulle dröja ett bra tag innan organiserade simtävlingar kom till stånd. Nio år senare skulle det första svenska mästerskapet äga rum. 9 augusti 1891. Sträckan som skulle simmas var 1000 meter. Från Stockholms Roddförenings brygg till Källhagen t.o.r. Detta lopp kunde Hultman vinna bekvämt med 15 sekunder.
Inte långt efter målgången i detta lopp efter simmades dagens andra gren. Hultman ställde upp i det också och kunde efter att ha blivit masserad, druckit ett stort glas bourgogne åter hoppa i vattnet och vinna detta mer sprinterbetonade lopp över 150 meter. Dubbla SM-guld första och enda tävlingsdagen.
Året efter åter tävlingarna om de svenska mästerskapsmedaljer. Då på 500 och 150 meter. Historien upprepade sig även om det satt hårt åt den här gången.
Efter detta fjärde SM-guld skulle Hultman lägga sin yllebaddräkt på den s.k.. hyllan och tävlade aldrig mer i simning. Fyra lopp, fyra SM-guld – en enastående simkarriär. Hans insatser för simningen fromma var dock inte slut där. Han återfanns som funktionär i samband med OS i Stockholm 1912 - både i simning och rodd. Efter SM-gulden 1892 var det teaterkarriären som han åts upp av mer och mer.
Han gick på Dramatens elevskola 1892-93 och verkade sedan på bl.a Svenska Teatern i Helsingfors, Vasateatern och Dramaten i Stockholm. Hans sisat teaterengagemang var på Södra teatern och Oscarsteatern fram till 1919. Efter detta så blev det tio år av filmer. Den första kom just 1919 - ” Sången om den eldröda blomman”. Det var en Mauritz Stiller-film med bl.a Lars Hansson och Axel Hultman i rollistan. Sammanlagt 21 filmer blev det. Axel Hultman slutade sitt aktiva liv 1935 vid 66 års ålder.
och hejarramsan då......
Hejarramsan då. Jo, inför fotbollslandskampen 1916 mellan Sverige och Danmark utlystes en tävling om att skapa en hejarramsa. Det här med hejarramsor hade smugit fram under sommar-OS 1912 och inför den nya traditionen med fotbollslandskamper mellan Sverige och Danmark under krigsåret 1916 tyckte man att det var dags att organisera detta på riktigt.
Axel Hultman vann tävlingen med sin ramsa ”Heja grabbar, friskt humör. Det är det som susen gör. Heja, heja, heja.”
Ramsan blev en succé. Inte bara för att den var så kort, kärnfull, lätt att lära sig utan också för att Sverige för första gången kunde vinna en fotbollslandskamp mot Danmark. 4-0 till blå/gult. Axel Hultman fick dessutom äran att leda hejarklacken från läktaren den dagen.

Bilden nedan visar hans memoarer. Gavs ut i 100 ex. Ett av exemplaren inhavs av skrivaren av dessa rader!

Ha en bra dag där ute - alla idrottsintresserade!